Financial Times har i dag en artikel som refereras i svenska media kring hur EU:s strukturfonder används. Till mycket stor del används pengarna inte som tänkt, det vill säga de används inte alls eftersom ekonomiska kristider har gjort det svårt för medlemsländer att matcha EU-pengar med egna medel. Till en annan del används pengarna fel, när de väl används. Det förra visar på en brist i budgetpolitiken i förhållande till politiska mål och det andra är oacceptabelt.
En förmiddag med den gemensamma parlamentariska delegationen för EU och Kroatien. Det är uppenbara framsteg som har gjorts inte bara i förhandlingarna utan också i det synsätt som finns bland ledande kroatiska politiker. Det finns ingen som säger man har gjort nog när det gäller att göra rättsväsende oberoende och intensifiera kampen mot korruption och organiserad brottslighet.
Läs mer »Kampen mot korruption är ett försvar för demokratin
Oron kring Spanien och Portugal fortsätter, liksom för Italien. Det kommer nu an på dessa länders regeringar att återvinna förtroendet för sin budgetpolitik. Det gäller både underskott men lika mycket förmågan till tillväxt. De som av så kallade sociala skäl har motarbetat förändringar som ökar konkurrenskraften har ett stort ansvar i dessa länder och i EU i dessa dagar.
Läs mer »Wikileaks hjälper dem som vi inte bör dela hemligheterna med
Med det färdiga paketet för Irland, på 850 miljarder svenska kronor i lån, kommer Irland få ett utrymme för att genomföra de budgetförändringar som behövs, både vad gäller skattehöjningar och utgiftsnerdragningar. Men med detta nya steg ökar också trycket på EU att ha en mekanism som finns färdig för framförallt euroländerna. Det kommer bli uppenbart eftersom Irland med säkerhet inte är det sista landet som i denna omgång av krisen kommer behöva stöd.
Just nu på väg till Stockholm från ett snötyngt Skåne efter att i går hållit i klubban när ny ordförande valdes för MUF. Erik Bengtzboe övertar ansvaret för ett ungdomsförbund som har visat att det inte med naturnödvändighet är så att man blir färre och färre. Så sades det för några år sedan som förklaring till sjunkande medlemssiffror i de politiska ungdomsförbunden. Så är det inte, det handlar om att skapa inte bara engagemang utan också en tydlighet om att det man gör inte bara är roligt, spännande utan också meningsfullt, och det har Eriks företrädare Niklas Wykman med många andra visat att man kan göra. Och så är det.
Opinionssiffrorna visar, oavsett att det är opinionssiffror på att Sverige har fått ett nytt politiskt landskap. Ett socialdemokratiskt parti som nått en europeisk normalitet och ett borgerligt parti som är jämbördigt. Socialdemokratins inre sökande kommer avgöra hur partiet kommer att fylla denna roll. Väljer man att gå till vänster, vilket en del tyder på, samtidigt som vänsterpartiet byter ledning någon gång, kan vi plötsligt få två vänsterpartier och ett miljöparti med mer borgerlig inriktning. Och på moderaterna vilar ansvaret att reformera och förändra så att Sverige kan förbli ledande och stabilt även när den akuta krisen i omvärlden har lagt sig. Det är inte socialdemokratin som nu är det stora hotet utan den utmaning som ligger i verkligheten.
Att en galen diktatur som Nordkorea kan fortsätta att år efter år strunta i världssamfundet beror på att regimen inte möter en entydig politik från andra länder. Dels finns det de länder som på grund av naturen av den egna regimen vill samarbeta, förlåta eller blunda för en galen regim som Nordkorea.
Läs mer »Newsmill: Kina måste ta sitt ansvar och pressa Nordkorea
I dag blir det för min del diskussion om den globala ekonomins gemensamma stabilitetsregler samt ett möte där vi diskuterar Islands osäkra steg mot medlemskap… Läs mer »En nyare värld ställer nyare krav
Som jag jag tidigare skrivit är det irländarna själva som ska bestämma över sitt åtstramningspaket. Det är deras behov, och det är stort, som måste styra, inte andra länders syn på Irlands konkurrenskraft. Det åtstramningspaket som nu föreslås av regeringen på Irland innehåller som väntat både höjda skatter och minskade offentliga utgifter. Däremot lämnar irländarna bolagsskatten kvar på 12,5% av det enkla skälet som man hoppas bidrar till den tillväxt man kommer att behöva för att få ner underskottet långsiktigt.