Med det färdiga paketet för Irland, på 850 miljarder svenska kronor i lån, kommer Irland få ett utrymme för att genomföra de budgetförändringar som behövs, både vad gäller skattehöjningar och utgiftsnerdragningar. Men med detta nya steg ökar också trycket på EU att ha en mekanism som finns färdig för framförallt euroländerna. Det kommer bli uppenbart eftersom Irland med säkerhet inte är det sista landet som i denna omgång av krisen kommer behöva stöd.
På Portugal finns ett växande tryck från långivare att landet skapar sig en sådan osäkerhet, med allt vad det innebär av förlust av prestige men också egen trovärdighet. Och nästa på tur kan då mycket lätt bli Spanien men då handlar det om betydligt större belopp och därmed en mycket större tveksamhet att göra åtaganden. Kring vad allt detta ställer för krav kommer vi få sen en växande diskussion de kommande veckorna, inte minst när vi i parlamentet behandlar förslagen till en förstärkning av stabilitetspakten.
Något kommer detta också att påverkas av att vi nu ser en växande skillnad mellan nord och syd, där länderna i norra Europa antingen har gått igenom mycket tuffa besparingspaket eller redan dessförinnan hanterat stabiliteten genom återhållsamhet och besparingsprogram.
Mitt i den underskottskris vi nu ser pågå händer även annat. För min del kommer dagen ägnas åt förhandlingsprocessen mellan EU och Kroatien i samband med att vår gemensamma parlamentariska delegation sammanträder. Det är en av de viktigaste utvidgningsprocesserna med den betydelse den kommer att ha för Balkan i övrigt.
Bloggar: Wredén, Konservativa tankar, Carl B Hamilton, Böhlmark.