Det är en skam för socialdemokratin att man låtit Vänsterpartiet ta kommandot över utrikespolitiken. Det har lett till att man blundar för dem som hotar andra länders frihet samtidigt som man angriper dem som vill försvara sin självständighet. Det skriver Gunnar Hökmark på Newsmill i dag.
Läs mer »En skam för socialdemokratin att V tagit över utrikespolitiken – artikel Newsmill
Lars Wohlin menar i en replik till mig att euron är skälet till Greklands problem. Jag håller inte med. De problem som Grekland har är heller inte typiskt för
eurozonen eller de länder som deltar i valutasamarbetet. Läs mer »Mer Estland och mindre Grekland, Lars! – artikel i DI
Det är bra att de socialdemokratiska europaparlamentarikerna med Marita Ulvskog i spetsen går in i debatten om kapitaltäckningsregler. Det är värt att notera att de stöder krav som för familjer med normala bolån ger ökade räntekostnader med 20 000 till 50 000 om året.Läs mer »Ökade räntekostnader ger inte stabilitet – artikel i SvD
I slutet av 1960-talet kom en ny våg av polska flyktingar till Sverige och Ystad. De som då flydde var framförallt polacker med judiskt ursprung som flydde från en framväxande antisemitism som frodades under den kommunistiska regimen. De var en av många flyktingvågor från det kommunistiska förtrycket men också ett led i en nästan historisk tradition av polsk flykt från ett Polen som inte alltid funnits utan splittrats och delats upp av stormakter. Frédéric Chopin och Marie Curie flydde under olika epoker av Polens 1800-talshistoria, till Paris båda. Och till Ystad har polacker flytt också i olika vågor. Närheten har här skapat en naturlig port till Sverige.Läs mer »Europa och det nya Polen – krönika i Ystads Allehanda
För ett år sedan presenterade socialdemokraterna en ekonomisk-politisk vårmotion som byggde på ökade utgifter och ökade finanspolitiska stimulanser genom ett 20 miljarder större budgetunderskott än regeringens. Som exempel på en politik man borde följa lyfte man fram hur Spanien mötte krisen genom att öka de finanspolitiska stimulanserna genom ett större budgetunderskott
Det är i dag svårt att se hur Grekland ska klara sina offentliga finanser och kreditvärdighet. Kombinationen av ansvarslösa utgifter och strejker håller på att underminera landets trovärdighet på internationella finansmarknader. Gapet mellan grekiska och tyska statsräntor är nu ofattbara 14 procentenheter. I praktiken är Grekland på väg in i en situation där ingen längre vill finansiera landets underskott. Då räcker inte det stöd som mobiliserats från kretsen av EU-länder.
Mitt under den grekiska krisen som dominerar media och en stor del av det europeiska etablissemangets ansträngningar sker även annat. Diskussionen om vårt grannland Estlands möjliga inträde i euron med sikte på 2011 pågår nu. Skälet till detta är enkelt. Estland uppfyller kriterierna. Det har länge varit de estniska politikernas gemensamma strävanden att bli en del av euron, i princip ända sedan man efter frigörelsen knöt sin kroona till den tyska D-marken, och därefter till euron.
Utvecklingen av EU:s digitala ekonomi hindras av den gamla tidens TV-bolags strävan att använda samma frekvensutrymme med den digitala teknologin som de behövde vid analoga TV-sändningar. Det skriver Gunnar Hökmark, moderat delegationsledare i Europaparlamentet, i ett debattinlägg i Ny Teknik.
Blott barbariet var en gång fosterländskt, skrev en gång Esaias Tegnér i polemik mot dem som ville framhäva kultur och bildning som det nationellt exklusiva. Vi vet ingen av oss varifrån, och från vad, vi egentligen kommer.
Därför är tragedin nu en europeisk tragedi och det polska folkets förmåga att hantera detta något för oss att vara stolta över. Därför att vi är en del av varandra. Vilka vi och de nu är, skriver Gunnar Hökmark i Borås Tidning.
Läs mer »Den europeiska själen och barbariet – krönika i Borås Tidning
