För ett år sedan presenterade socialdemokraterna en ekonomisk-politisk vårmotion som byggde på ökade utgifter och ökade finanspolitiska stimulanser genom ett 20 miljarder större budgetunderskott än regeringens. Som exempel på en politik man borde följa lyfte man fram hur Spanien mötte krisen genom att öka de finanspolitiska stimulanserna genom ett större budgetunderskott
Som exempel på en politik man borde följa lyfte man fram hur Spanien mötte krisen genom att öka de finanspolitiska stimulanserna genom ett större budgetunderskott: ”Störst insatser har genomförts i Förenta Staterna – en sammanlagd stimulans på närmare 6 procent av BNP 2008-2010. Bland de större europeiska länderna har aktiviteten varit störst i Spanien där ekonomin har stimulerats med knappa 4 procent av BNP.”
I dag är Spanien på grund av den politik som Socialdemokraterna i Sverige, och i hela Europa, höll fram som föredöme en av Europas krisekonomier. Efter Grekland som är en under lång tid misskött ekonomi följer i raden av krisländer Portugal och Spanien, båda länder som valde att möta krisen med det socialdemokratiska receptet att öka utgifter och underskott.
Nu ser vi hur dessa länder fångas i skuld- och räntefällan samtidigt som arbetslösheten har vuxit kraftigt. De ökade underskotten har inte lett till något annat än att Spanien i dag har en rekordhög arbetslöshet, inte bara ur spanskt perspektiv utan också om vi jämför med andra europeiska länder. Det var den politik som ledde till detta som socialdemokraterna slöt upp bakom för ett år sedan.
I årets budgetmotion, nu tillsammans med de rödgröna, finns det inget kvar om exemplet Spanien. Samma land som för ett år sedan var ett föregångsland och ett föredöme nämns inte, vare sig i Förstamajtal eller i riksdagsmotioner. Det intressanta är däremot att man fortfarande står fast vid samma politik som man ansåg Spanien vara ett föredöme för.
Problemet för socialdemokraterna är självfallet att ingen i dag kan anse att resultatet i Spanien är ett argument för den socialdemokratiska politik som man föreslog då och som man fortfarande vill driva.
I dag kan Spanien bara nämnas som ett varnande exempel och inte som ett argument för ökade utgifter och underskott.
Men frågan är varför Social demokraterna inte har tagit varning av Spanien och den politik man för ett år sedan rekommenderade. Om man då trodde den var bra och sedan dess har sett den misslyckas i en sådan omfattning att man inte längre vill nämna den som exempel, borde man ju nu själv ha tagit varning och ändrat politik.
Anser socialdemokraterna fortfarande att Spanien är ett bättre exempel på ekonomisk politik än den svenska? Om man inte anser det är det ett intressant underkännande av den politik man i måndags presenterade med de rödgröna.
Och om man fortfarande föredrar det spanska exemplet är det än mer intressant. Då har vi en rödgrön opposition som medvetet väljer krisekonomins väg.
Gunnar Hökmark, Vice ordförande i EPP-gruppen i Europaparlamentet