Artikel

I dag den 23 augusti är det mer än 70 år sedan Molotov-Ribbentrop-pakten undertecknades i Moskva. Dagen är numera, genom beslut i Europaparlamentet, deklarerad som en europeisk minnesdag, för att minnas och hedra de totalitära ideologiernas offer och dem som gjorde motstånd liksom för att lära inför framtiden. För att vi ska kunna lämna det förgångna helt och hållet måste vi förstå vilka krafter det var som drev samhällen in i ett halvt sekels perversa förtryck. Det är politiskt avgörande för demokratins styrka i framtiden, skriver Gunnar Hökmark idag på Newsmill. Läs mer »En minnesdag för totalitarismens offer – artikel i Newsmill

De senaste 30 åren har inneburit stora förändringar av världens ekonomi. Från att det då fanns en miljard människor som levde i relativt välstånd finns det nu fyra miljarder människor som lever i ett växande välstånd. Det innebär att fattigdomen har besegrats i stora delar av världen. Läs krönika i Borås Tidning

Läs mer »När fattigdomen besegrades – krönika i Borås Tidning

Runt om i världen hotas demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. De rödgrönas tvekan eller motvilja mot insatsen i Afghanistan är ett uttryck för att man är beredd att låta det internationella samfundet ge upp demokratin när den hotas av fanatism och brutalt våld. Det borde vara tvärtom, skriver Gunnar Hökmark på Newsmill. Läs mer »De rödgröna tvekar om ansvaret för demokratin – artikel i Newsmill

Det är i år 60 år sedan ursprunget till EU – kol- och stålunionen lanserades som en radikal idé, bara några år efter att världskriget hade slitit Europa sönder och samman.

Där Europa då, tillsammans med USA, trots kriget stod utan konkurrens när det gäller forskning, utveckling, innovationer liksom ekonomisk styrka är bilden i dag den omvända. Under de senaste 30 åren har världsekonomin i grunden stöpts om, från en amerikansk- västeuropeisk dominans till en situation där den snabbaste tillväxten och de största ekonomierna nu växer fram i andra delar av världen.Läs mer »Gör EU till kunskapsunion – artikel i SDS

Det är med stabila statsfinanser, som de svenska, som man kan motverka spekulation. Någon ”väl designad” skatt på finansiella transaktioner fördyrar och motverkar bara utlåning där den behövs som mest, skriver Gunnar Hökmark (M).Läs mer »En transaktionsskatt fördyrar och motverkar utlåning där den behövs som mest – Artikel i GP

En global skatt på finansiella transaktioner, som EU vill utreda, hjälper vare sig mot det franska budgetunderskottet eller bristen på jobb och tillväxt. Det väsentliga för Europa är att se till att stabilitetspakten efterlevs och respekteras, skriver Gunnar Hökmark med anledning av att G20-mötet inleds i Toronto under lördagen.Läs mer »Global skatt stoppar inte nya finanskriser – artikel i GP

Europe has all the resources necessary to create the next Internet champion. The only ingredients missing are political vision and bold policies.

Läs mer »Can the next Google be European? – Artikel i EUobserver

Nyss drev den spanska socialdemokratiska regeringen fram ett sparprogram på 150 miljarder kronor. Frågan är om det är tillräckligt för att rädda den spanska ekonomin. Märkligt nog skulle socialdemokraten Marita Ulvskog och hennes europeiska partivänner vilja utsätta oss alla för den spanska sjukan.

Även efter nedskärningar beräknas årets spanska budgetunderskott i förhållande till bruttonationalprodukten, BNP, uppgå till 9,3 procent och för nästa år 6 procent. I jämförelse hade Sverige i fjol ett underskott på 0,5 procent och i år blir det på sin höjd drygt ett par procent.Läs mer »Underskotten måste bort – Artikel i Helsingborgs Dagblad