Det är i år 60 år sedan ursprunget till EU – kol- och stålunionen lanserades som en radikal idé, bara några år efter att världskriget hade slitit Europa sönder och samman.
Där Europa då, tillsammans med USA, trots kriget stod utan konkurrens när det gäller forskning, utveckling, innovationer liksom ekonomisk styrka är bilden i dag den omvända. Under de senaste 30 åren har världsekonomin i grunden stöpts om, från en amerikansk- västeuropeisk dominans till en situation där den snabbaste tillväxten och de största ekonomierna nu växer fram i andra delar av världen.
Det är ett uttryck för att marknadsekonomi och internationell handel har varit framgångsrik och är en framgång för världen som sådan men det ställer nya krav på Europa om vi ska kunna hävda vårt välstånd och demokratins värden.
På samma sätt som kol- och stålunionen var nödvändig för att vinna freden och friheten i Västeuropa är det nu nödvändigt att EU blir till en forsknings- och kunskapsunion som kan stärka Europas ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft.
Spjutspetsforskning, innovationer och utveckling har i kombination med ekonomiska skalfördelar lagt grunden för USA:s och Europas välstånd. Västvärldens ekonomier var länge ohotade globala hegemonier och övriga länder stod på åskådareplats. Idag kan vi konstatera att denna bild inte längre stämmer. Indien utexaminerar varje år 500,000 ingenjörer, Kina säljer 12 miljoner bilar per år (det är lika många bilar som Sverige producerat under hundratjugo år) och det finns idag 4.6 miljarder mobiltelefon abonnemang i världen.
Idag är det de stora marknaderna österut som erbjuder växande möjligheter för företag och forskare som vill lansera nya innovationer.
En forsknings och utvecklingsunion kan skapa de förutsättningar som krävs för att säkra Sveriges och Europas konkurrenskraft. Jag vill att unionen ska innehålla följande komponenter:
Gör nationella universitet och forskningsinstitut till självständiga europeiska globala kunskapscentra
Strukturen på flertalet europeiska universitet kan liknas vid stela föråldrade institutioner anpassade till att möta nationella intressen. Bristen på oberoende och entreprenörskap i kunskapsvärlden hindrar europeiska universitet att utvecklas mot globala kunskapscentra som är ledande när det gäller rekrytering och forskning. Både etableringen av ESS och Max IV visar att det är genom europeiska lösningar som universitet i Europa kan bli ledande.
Inför en forskningspeng som kan bidra till detta oberoende och till en dynamik frigör nytänkande och innovationer. En europeisk forskningspeng har jag fått stöd för i Europaparlamentet och ska följa forskare som söker sig till forskning i andra medlemsstater. Spännande och ledande forskningsprojekt kan då inte bara attrahera fler forskare utan också växande resurser baserat på ledarskap och excellens. Det ger universitet och forskningsinstitut en möjlighet att utveckla sig utifrån sina egna styrkor.
För att kunna säkerställa god utveckling inom forskningen, måste fri rörlighet för forskning och utveckling vara en naturlig del av EU:s inre marknad. Forskare ska uppmuntras och belönas för sin rörlighet och inte bestraffas med mindre social trygghet. En ökad rörlighet för forskare är avgörande om Europa ska vara den ledande kunskapsekonomi som det har potential att vara.
Öka konkurrensen och entreprenörkulturen på universiteten En fungerande konkurrens skulle göra det möjligt för Europeiska universitet att utvecklas till globala spjutspetsforskningscentra. Vi måste därför säkra att våra bästa universitet attraherar de bästa forskarna och studenterna. Universitet som måste konkurrera om anslag och forskare uppmuntras även att samarbeta sinsemellan i en högre utsträckning, vilket har positiva effekter på det totala kunskapsframställandet. I likhet med USA måste Europa främja ett större inslag av entreprenörskap på universiteten. Nya tankesätt ska uppmuntras och det ska finnas en koppling till näringslivet som leder till en lyckad kommersialisering av innovationer
Satsa mer pengar på forskning och utveckling. Vi måste se till att skapa bättre finansierade forskningskluster som kan producera forsknings resultat i världsklass. Innovation måste ligga i framkant på EU:s agenda och budgeten för forskning och utveckling bör tredubblas på bekostnad av jordbrukssubventioner.
Liksom kol- och stålunion har spelat en avgörande roll för Europas utveckling under de senaste 60 åren måste EU:s forsknings och utvecklingspolitik nu spela en avgörande roll om vi ska bli den mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomin i världen. EU måste nu ta det slutliga steget från en kol- och stålunion till en forsknings- och kunskapsunion.