”Europeiska rådet kan inte ta Europa ut ur krisen. Men toppmötet kan avsluta en lång period av osäkerhet som blivit till det största problemet och… Läs mer »När Europeiska rådets ledare möts på söndag måste fyra saker uppnås – Artikel på Brännpunkt
Europas länder skakar i sina grundvalar i de spår av ekonomisk ansvarslöshet som präglat det gångna decenniet. Att EU-parlamentet igår sade ja till en starkare… Läs mer »Vi behöver reformer för ett tillväxtkraftigt Europa – artikel på SvT Debatt
IMF-mötet i slutet av förra veckan demonstrerade tydligt riskerna för att den grekiska krisen ska drabba den globala ekonomin. Förutom akuta krisåtgärder krävs ett regelsystem… Läs mer »Förtroendet för EU:s ekonomi hänger på fyra S-röster – artikel i SvD
Gästkrönika torsdagen den 1 september Borås är en stad som egentligen skulle kunna tjäna som ett exempel på hur en bygd, ett land och Europa… Läs mer »Krönika i BT: Europa borde lära av Borås
Konjunkturen tar inte riktigt fart menar nu många av dem som tidigare har varit säkra på att räntorna skulle höjas i snabb takt. Att de kommer höjas från dagens mycket låga nivåer är en sak men att den ekonomiska tillväxten snabbt skulle nå högkonjunkturens nivåer en annan. Det har varit en bedömning som har bortsett från att framförallt Europas grundläggande problem är den svaga tillväxten.
Den kinesiska tillväxten beräknas nu sjunka till drygt 10 procent. I Indien närmar den sig 8 procent och i Brasilien ligger den mellan 5 och 6 procent. Så ser den ekonomiska krisen i värden ut. Enkelt uttryckt kan vi säga att den ekonomiska krisen visserligen är global eftersom den påverkar alla och påverkas av alla men att den framförallt drabbar dem som tror de självklart har mer välfärd än alla andra.
Direkt hemkommen från Washington och diskussioner kring det transatlantiska samarbetet, bland annat inför G20 mötet i nästa vecka kom jag rakt in i parlamentets diskussion inför samma möte.
En dag som har pendlat mellan diskussionen kring kapitaltäckningskrav för banker till europeisk grannskapspolitik. Vid en arbetslunch diskuterade bland andra Anders Åslund, Svante Cornell från Silk Road Institut och Tomas Valasek från Centre of European Reform konflikten mellan en gammal tids stukturer och en modern tids öppenhet i de länder som en gång var Sovjetunionen och som Ryssland i dag anser sig ha rätt att ha särskilda intressen i.
Den svenska ekonomin kan nu sägas vara den starkaste i EU och Europa med tillväxtsiffror som är något större än de amerikanska. Det är de växande asiatiska ekonomierna som ligger högre. En tillväxt på 3% och överskott i de statliga finanserna på 30 miljarder sticker ut i ett Europa som sitter fast i skuldfällor, stigande statsskuldsräntor och nödvändiga budgetåtstramningar.
Men detta innebär inte att vi är ute ur krisen. Tvärtom så påverkar de stora underskotten runt om i Europa allas ekonomi. Besparingar tvingar fram minskad efterfrågan. Upplåningsbehovet driver upp räntor. Osäkerheten om sparprogrammen skapar höjer räntorna och ökar oron för investeringar. Medan Sverige nu klarar sig väl är läget förtvivlat i många andra länder. Grekland, Spanien, Portugal och inte minst Storbritannien och Irland. Även i Italien finns stora underskott liksom i mindre omfattning men likväl alldeles för stora i Frankrike.Läs mer »Socialdemokraterna angriper ekonomin från två håll