Europas länder skakar i sina grundvalar i de spår av ekonomisk ansvarslöshet som präglat det gångna decenniet. Att EU-parlamentet igår sade ja till en starkare stabilitetspakt är därför en betydande framgång. Värt att notera är att de svenska socialdemokraterna Marita Ulvskog och Anna Hedh valde att inte stödja stabilitetspakten. Jag har svårt att förstå hur företrädare för ett parti som gör anspråk på att vara statsbärande kan agera med sådan ansvarslöshet.
Igår antog Europaparlamentet det lagstiftningspaket som syftar till att skärpa EU:s Tillväxt- och stabilitetspakt. Den kom till vid eurons införande och hade som syfte att hålla medlemsstaternas finanspolitik i schack. Tyskland och Frankrike bröt dock mot den redan 2003, och drev fram en försvagning av reglerna, och därefter har budgetdisciplinen även i övriga medlemsstater och särskilt i södra Europa varit för svag. Konsekvenserna ser vi idag.
Resultatet av denna utgiftspolitik är nämligen att flera av Europas länder skakar i sina grundvalar i de spår av ekonomisk ansvarslöshet som präglat det gångna decenniet. Att parlamentet igår sade ja till en starkare stabilitetspakt är därför en betydande framgång.
Med den nya pakten kommer varningar och sanktioner mot de länder som bryter mot reglerna om underskott och statskuldsnivåer att utdelas med automatik och inte som idag efter en omröstning i Ministerrådet. Dessutom finns en rad andra förändringar som kommer att skärpa upp ramverken för de nationella statsbudgetarna.
Men gårdagens beslut är inte tillräckligt. Det är bara ett steg. Vad vi nu måste göra är att driva igenom reformer för ett tillväxtkraftigt Europa för säkra stabilitet på kort såväl som lång sikt. Storbritannien har liksom Italien, Grekland och Portugal en mycket stor statskuld och ett djupt underskott i statsbudgeten, men britterna kan likväl låna pengar till rimliga räntor. Det beror på att det finns ett förtroende för Storbritanniens förmåga att ta tag i problemen och skapa tillväxt på sikt. Motsvarande förtroende finns inte för de sydeuropeiska länderna och därför är det av avgörande betydelse att vi kan skapa förutsättningar för tillväxt i hela EU. Det gör vi genom att driva igenom reformer som öppnar upp marknader och gör Europas ekonomi mer dynamisk.
Vi måste se till att skapa en enhetlig europeisk marknad för varor och tjänster. Stora delar av vad som redan ska vara integrerat i EU:s inre marknad är inte det och därför måste detta arbete fullbordas.
Därutöver måste vi se till att även tjänstesektorn blir en del av den inre marknaden och särskilt dess mest kunskapsintensiva delar. På det sättet kan vi stärka Europas konkurrenskraft och därmed övervinna skuldkrisen.
Värt att notera är att de svenska socialdemokraterna Marita Ulvskog och Anna Hedh tillsammans med den övriga socialistgruppen i Europaparlamentet valde att inte stödja stabilitetspakten och de satte därmed Europas ekonomi på spel. Om förslaget fallit hade ett tungt ansvar vilat på deras axlar. Jag har svårt att förstå hur företrädare för ett parti som gör anspråk på att vara statsbärande kan agera med sådan ansvarslöshet.
Som tur var antogs paketet och det var ett viktigt steg. Men nu måste vi gå vidare och reformera för framtiden. Bara så kan vi skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt och ökat välstånd i Europa.
Gunnar Hökmark, Ledamot av Europaparlamentet och viceordförande EPP