Artikel i NT om läget i Grekland
Läget för Grekland blir snabbt allt allvarligare. Det är svårt att se hur landet ska kunna klara sina lån utan att en del av dem… Läs mer »Artikel i NT om läget i Grekland
Läget för Grekland blir snabbt allt allvarligare. Det är svårt att se hur landet ska kunna klara sina lån utan att en del av dem… Läs mer »Artikel i NT om läget i Grekland
I Iran försöker regimen ta nya steg för att hindra människors möjligheter till information. Det är i all sin enkelhet ett erkännande av hur farlig… Läs mer »Iran och Grekland, och Bryssel
Det ser ut som om Europas ekonomiska problem kommer i kapp de medlemsländer som har de svåraste underskottsproblemen. Det blir allt svårare att se hur… Läs mer »Grekland och Europa
Det finns tyvärr grund för att ifrågasätta Greklands roll i EU:s rättsliga samarbete. Frågan är om Grekland har den implementering av lagstiftning och rättssäkerhet som… Läs mer »Om Greklands roll i det rättsliga samarbetet
En dag med regn och uppehållsväder. Arbete både ute och inne samt lite förberedelser inför både val och den politiska agenda som ska formas under hösten.
Under våren präglades både politisk och ekonomisk nyhetsrapportering om krisen för ett antal länders offentliga finanser. Bristande förtroende, förbrukad trovärdighet och en politik som låtsades som ingenting ledde till en kris för Grekland som i sin tur riskerade att sprida sig till land efter land med stora underskott.
I en ledare kommenterar Dagens Nyheter den amerikanska kongressens senaste beslut kring ny lagstiftning kring finansmarknaderna. Ett viktigt påpekande är värt att understryka, nämligen att vi aldrig kommer kunna undvika framtida kriser genom regler som tror sig hantera den förra krisen.
Den viktigaste åtgärden för att möta framtida kriser ligger inte i finansmarknadslagstiftning utan i makroekonomisk stabilitet, en sund tillväxt som gör att vi har förutsättningar att möta kriser och balans i offentliga finanser.
Läs mer »En sund ekonomi bästa sättet att möta framtida kriser
Några dagar som har präglats av arbete med 2020 strategin och de konkreta konsekvenser denna måste få, för att få någon effekt i form av förändring. Det är många som nu sluter upp bakom mål om att vi bör ha mer företagande, fler jobb och tillväxt men få som vill göra de vägval som detta kräver. I dag kommer vi till exempel rösta om att begränsa egenföretagares arbetstid inom transportsektorn, inte av trafiksäkerhetsskäl för sådana regler finns redan, utan av konkurrensskäl för de stora åkerierna och av en konstlad omsorg om egenföretagarna själva. Och så vill socialister reglera den finansiella marknaden så in i detalj att utrymmet för lån och investeringar minskar.
Är den finansiella krisen nu, och problemen för euron, ett resultat av att euron har fungerat för bra att man blev fartblind? Ungefär så funderar ordföranden för Europeiska rådet Herman van Rumpoy i en intervju i Financial Times. Jag tror han har fel även om det under ytan säkert har funnits en känsla av att i en så stark ekonomi som eurozonen kan saker inte gå så fel att de går ur kontroll.
En dag i Stockholm kring finansmarknadsfrågor. Men det som nu och under kommande veckor står i den absoluta förgrunden för EU och som hot mot… Läs mer »Hotet mot välfärden