Sitter just nu i byråmöte för det Östliga partnerskapets parlamentariska församling, där min och vår avsikt är att få med socialisterna att nu kalla till… Läs mer »Att stärka demokratin i den del av Europa där den hotas
Slutet på året närmar sig. I många frågor har vi sett hur 2010 har lett till växande problem och utmaningar som gör de kommande åren svårare att bedöma och förutspå än på mycket länge. Ett exempel är utvecklingen mot en slags intern rysslandifiering i ett antal europeiska länder, länder som vi ibland glömmer är europeiska just på grund av de anspråk som den ryska maktapparaten ställer på dem.
Precis på flygplatsen i Kiev efter en dags samtal med regim och opposition. Ukraina är ett av de länder som balanserar mellan en demokratisk utveckling och ett gammaldags ryskinfluerat auktoritärt styre. I det precis avhållna regionalvalet hindrades oppositionen att registrera sig och kandidera, möjligheten att nå igenom i media begränsades och på valdagen var det uppenbart att det också skedde organiserat valfusk. Det blev också en framgång för den sittande regeringen som ändrat vallag till sin fördel och som nu visserligen genomför ett antal viktiga reformer men än mer koncentrerar makt över åklagarväsende, domstolar och företag till egna aktivister. När chefen för säkerhetstjänsten är en av de största mediaägarna, sitter i rådet för utseende av domare och centralbanken innebär det en maktkoncentration som inte är förenlig med en rättstat.
En kväll som har ägnats förberedelser åt den kommande veckan. I morgon reser jag till Kiev för att där möta opposition och företrädare för en regim som alltmer krymper demokratins förutsättningar. Det senaste lokalvalet präglades av oegentligheter och en systematisk motarbetning av oppositionen. Den kvarvarande egentliga oppositionen är den orangea revolutionens ledare Julia Timosjenko. Hon och andra behöver veta från Europa att de har vårt stöd för en politik som öppnar Ukraina mot Europa och EU och som stänger dörren för korruption och styre genom företagsägande som kontrollerar hela samhällen.
Under diskussion kring hur det Transatlantiska samarbetet kan utvecklas och stärkas. I en värld som präglas av många aktörer med regionala och globala ambitioner behövs det Transatlantiska samarbetet som en grund för att stärka demokrati och frihet men också för att säkra en global ekonomi som präglas av öppenhet och fri handel.
Det är något oberäkneligt över rysk politik. Inte ens de länder som skulle kunna vara Rysslands vänner kan man vara vän med. När Ryssland nu stryper gasen till Vitryssland är det ett utslag av att energiproduktionen och handeln med andra länder är underställda utrikespolitiken Putinregimen.
En dag som har pendlat mellan diskussionen kring kapitaltäckningskrav för banker till europeisk grannskapspolitik. Vid en arbetslunch diskuterade bland andra Anders Åslund, Svante Cornell från Silk Road Institut och Tomas Valasek från Centre of European Reform konflikten mellan en gammal tids stukturer och en modern tids öppenhet i de länder som en gång var Sovjetunionen och som Ryssland i dag anser sig ha rätt att ha särskilda intressen i.
Plötsligt skärps konturerna i en värld där nya konfliktmönster har utvecklats sedan den övergripande konflikten mellan Öst och Väst höll inne alla konflikter inom sina… Läs mer »När nya mönster skärps ökar kraven på Europa