Replik: Sluta misstänkliggöra meningsmotståndare

Publicerat av Staben den

Replik till Anna Dahlberg på Expressens ledarsida (25/9).

När jag på 1980-talet första gången föreslog att Sverige skulle stödja de baltiska ländernas frihetskamp angreps jag av Socialdemokraterna för att gå den extrema tokhögerns intressen. Det blev motsvarande reaktion när jag och andra krävde fria och demokratiska val i Central- och Östeuropa. Då var vi en del av den amerikanska korstågsfararmentaliteten. Så här i efterhand faller dessa attacker dåligt ut i historiens ljus.

Jag har genom årens lopp varit van vid att vänsterföreträdare som har en kategorisk syn på att politikens har bara en sann moral brukar misstänkliggöra motståndare för att gå USA:s, kapitalets eller andra skumma intressen. Det är lite tröttsamt, solkar ner den politiska debatten och fördunklar dess argument. Därför blev jag förvånad över att Anna Dahlberg nu (25/9) hänger sig åt samma typ av misstänkliggöranden. Enligt henne är skälet till att jag har engagerat mig för friskolor och det fria skolvalet att jag är köpt av en av aktörerna inom friskolebranschen. Det föresvävar inte Dahlberg att jag som hela mitt politiska liv har agerat för valfrihet och mångfald självklart fortsätter med det när det fria skolvalet nu ifrågasätts.

Mitt allra första tal i Sverige Riksdag 1983 handlade om att elever skulle få välja skola och att en skolpeng skulle följa dem. Jag har drivit frågan sedan dess och gör det än idag. Den som söker ”friskola” på min hemsida finner att jag skrev om friskolor för ett år sedan, för två år sedan, för tre år sedan, för fyra år sedan och så vidare. Jag kommer att fortsätta med det trots den typen av misstänkliggöranden som nu även Dahlberg ägnar sig åt. I min värld står man upp för sina idéer och argumenterar i sak. I grunden tror jag att det också är Dahlbergs värld och hoppas att hon inte har några andra erfarenheter som skribent.

Det är nämligen argumenten i sak som bör prägla den politiska debatten. Politisk demonisering, av  friskolor eller av motståndare, ska lika lite som anekdoter forma politik och lagstiftning. Dahlberg har säkerligen talat med personer som är missnöjda med sin tid i en friskola, det är säkerligen så att anställda där har ogillat sin arbetsgivare och det finns säkerligen missförhållanden, dåliga ledare och sämre verksamheter där som överallt annars. Problemet för Dahlberg är att detta återfinns i alla andra mänskliga verksamheter, exempelvis kommunala skolor och stora tidningars redaktioner.

Den stora poängen med valfrihet och mångfald är både att man kan välja bort det som är dåligt och att man kan välja det som den enskilde upplever är bättre. Den möjligheten fanns inte före valfrihetsreformerna. I dag går 400 000 elever i friskolor. Dessa skolor har överlag bra resultat. Det stora problemet i svensk skola är den långsiktigt sänkta ambitionen, nedvärderingen av läraryrket och av ordning och reda samt av kunskaper.

Det allra största problemet är de skolor där en stor andel av eleverna år efter år inte lär sig vad de behöver för en bra start i livet. Där borde fokus för svensk skoldebatt vara om man menar något med att bryta segregation och ge unga människor bästa möjliga start i livet.

Varför man ska förneka elever möjligheten att välja bort dessa skolor, eller varför man ska förneka dem att välja en skola som de och föräldrarna anser bättre har Dahlberg inte svarat på. Svaret bör vara något bättre än det enkla att misstänkliggöra andras genuina engagemang för frihet och allas möjlighet att få goda kunskaper.


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.