På förra helgens toppmöte med G7-länderna i Storbritannien fanns en förenande insikt om detta. Slutsatserna blev däremot inte gemensamma. Under toppmötet mellan USA och EU – samma sak. I grunden beror dessa skillnader på att den kinesiska viljan att utöva sin makt har förändrats snabbare än den kinesiska ekonomins styrka. Länge betraktades Kina enbart som en ”framväxande ekonomi” och alltför många ser det fortfarande så i dag.
Kinas maktlogik syns allra tydligast ju närmare man är. I Kina råder totalitärt förtryck och skoningslös behandling av bland annat folkgruppen uigurer. Utbrottet av covid-19 fick sin kraft genom att kinesiska myndigheter fängslade dem som larmade om utvecklingen.
I Hongkong har kommunistregimen struntat i internationella avtal om regionens särskilda ställning och slår nu ner på varje yttring av frihet och demokrati. Demonstranter fängslas, misshandlas och döms till drakoniska straff. Journalister som skriver kritiskt om förtrycket stämplas som förrädare i konspiration med utländska makter. Demokratin krossas.
Taiwan lever under ständigt hot om en storskalig militär invasion. Demokratin i Taiwan upplevs av diktaturen som ett fara eftersom den visar att kineser nära fastlandet kan leva i frihet och välstånd.
Öarna i Sydkinesiska havet – som av internationell domstol har förklarats vara andra länders territorier – tas över av Kina genom militär makt under den falska skepnaden att man bygger konstgjorda öar för att utsträcka det egna territoriet.
Australien som har reagerat mot påverkanspolitiken, hoten, förtrycket och hemlighållandet av pandemins utveckling har utsatts för en ekonomisk blockad.
Världen över försöker kommunistregimen bygga upp länders beroende till Kina genom infrastrukturprojekt med dyra räntor, förmånliga investeringar som ger Kina makt över hamnar samt investeringar i företag med strategiskt viktiga verksamheter. Länder som inte köper kinesiska telekomsystem hotas med repressalier och med att utestängas från den stora kinesiska marknaden.
Varhelst den kinesiska regimens förtryck kritiseras reagerar den genom hot och ekonomisk krigföring som syftar till att tysta och skapa eftergivenhet. Diktaturens logik stannar inte vid Kinas gränser utan har blivit en verklighet i hela Europa – inklusive Sverige.
I en värld där Kina blir allt mäktigare kommer kraven på omvärlden bli alltmer långtgående. I sin förlängning kan det leda till krav på att utestänga Kina från den globala ekonomins gemenskap. Det vore en förlust för alla och inte minst för hoppet om att en öppen global ekonomi driver fram förändringar även i diktaturer.
Därför måste Sverige och de nordiska länderna bilda en kärna i EU med krav på att vi ska stå upp mot Kina varhelst regimen hotar andra länders frihet och demokrati. Vi måste skapa verktyg för att slå tillbaka mot hot mot svenska journalister, avslöja diktaturens rädsla för frihet och klargöra att i den globala ekonomin måste man respektera demokratins spelregler och rättsstatens lagar. Tillsammans är den fria världen långt starkare än Kina. Det är vi som ska sätta mönster och standarder för den moderna ekonomi som nu växer fram efter pandemins kris. Demokratin måste försvaras mot diktaturers hot och angrepp.