Kina ska inte diktera demokratins villkor

Det kinesiska kommunistpartiet utövar diktaturens logik överallt dit den når. Det är en aggressionspolitik med två syften För det första vill den tvinga omvärlden att tiga inför förtrycket och den vill att andra länder ska anpassa sig efter den kinesiska ekonomins krav. Därför ägnar man sig åt att försöka tysta kritiker genom att skrämma dem, men också genom att utöva påtryckningar mot företag och regeringar. För det andra ägnar man sig åt strategiska investeringar, industrispionage och cyberkrigföring för att skaffa sig tillgång till avancerad kunskap och forskning.

Dessa hot skiljer sig från det kalla krigets konfliktform. Det handlar inte i första hand om militära hot, stängda gränser och territoriella anspråk utan om påverkan av demokratin inne i våra egna samhällen.

När svenska företag får sina intellektuella rättigheter stulna eller missbrukade är det angrepp inte bara mot företagen själva, utan mot det samhälle som bygger på äganderättens principer. När företagen drabbas på grund av att företrädare för dem själva – eller för Sverige – har diskuterat brott mot mänskliga rättigheter, företagandets villkor eller angrepp på dem är det inte bara ett hot mot demokratin, utan även mot det fria företagandet.

Till skillnad från det militära våldskapitalet är påtrycknings- och påverkanspolitik genom den ekonomiska makten smygande, och en process som ständigt sker i det fördoldas skuggor. Det pågår i detta nu, men under former som gör att många undviker att se hotet, eftersom det kräver att vi reagerar mot det.

När vi ser europeiska företag bli tvingade till undergivenhet är det ett uttryck för att diktaturer når framgång utan militära medel. Det är en påminnelse om att svenskt och europeiskt företagande som sker i Kina varken är fritt, jämbördigt eller under rättsstatens regler. I en tid då den ekonomiska kraften är avgörande för geopolitisk styrka och förmågan att värna friheten i våra samhällen är detta en stor utmaning.

För det första bör vi alltid ställa oss bakom dem som står upp mot diktaturen. Just nu handlar det om att vi ska ge vårt grannland Litauen vårt stöd. Landet ger den belarusiska oppositionen en fristad och möjlighet att verka, gett Aleksej Navalnyjs rörelse en möjlighet att operera från Vilnius och tagit konflikten med Kinas kommunistparti, när det gäller att säga nej till påverkanspolitik och stå upp för Taiwans rätt till sin demokrati.

För det andra bör vi, tillsammans med de nordiska länderna och inom ramen för EU, verka för att den fria världens länder agerar gemensamt mot dem som hotar deras frihet. Den globala ekonomins regler får inte formas av en diktatur, utan av världens demokratier och den fria företagsamhetens logik.

För det tredje bör vi se till att EU verkar för att knyta fler handelsavtal. Likväl bör vi anknyta oss till fler existerande regionala handelsavtal, dels för att själva bli ett centrum för global handel och dels för att bygga ett nät av frihandel mellan fria länder.

För det fjärde bör vi vara tydliga med att vi vill att Kina ska vara en del av den globala ekonomin och bidra till utvecklingen av tekniska standarder Men det måste vara den fria företagsamhetens förutsättningar, marknadsekonomins principer och demokratins värden som formar den globala ekonomin.

Det ska vara Kina som ska förhålla sig till detta. Den fria världen får aldrig ge efter inför den kinesiska diktaturens anspråk på makt långt bortom Kinas gränser.