Med rubriker som ”Tippad vinnare” eller ”Lukasjenko vann valet” skapas en föreställning om att valet i Vitryssland eller Belarus var ett demokratiskt val där oppositionen kunde vinna. Så var det inte. Det var vare sig demokratiskt eller med någon möjlighet för oppositionen att vinna. Lukasjenko hade kunnat hävda stöd med 120% likaväl som med de nära 80% han nu påstår sig ha fått.
Oppositionen har fängslats eller gått i landsflykt. De ursprungliga motkandidaterna eller utmanarna sattes i fängelse eller tvingades med sina familjer lämna landet. De manliga kandidaterna, som genom att kandidera visat ett betydande mod, ersattes sedan av sina fruar med lika stort mod.
Dessa tre kvinnliga motkandidater motarbetades sedan i sin tur genom att förhindras ha möten, husarrest eller häktning förutom att de som ville delta i deras möten hindrades eller förföljdes i sin tur. Så rädd var diktatorn för demokratin att han inte tillät något motstånd att agera. Total kontroll över media, total kontroll över ekonomiska förutsättningar, total kontroll över resor så att väljare förhindrades att rösta där de hade rösträtt, total kontroll över vallokalerna och total kontroll över sammanräkningen.
Den som mot denna bakgrund tippade att diktatorn skulle vinna, som om det fanns något att tippa, bär på den godtrogenhet som Lukasjenko hoppades på att ge näring till. Det var inget val i dess rimliga bemärkelse, Lukasjenko vann inte utan beslutade om sina röstsiffror och förbjöd motståndarna. Han vann lika mycket som om en tennisspelare som fängslar sin motståndare och beslutar om resultatet vinner matchen. Den som i den situationen tippar att han ska vinna eller som sedan rapporterar att hann vann spelar med i hans skådeprocess. Svenska medier har en del att lära sig av hur man rapporterar från en diktatur.