Varje gång som hon diskuterar Mellersta Östern handlar diskussionen till slut alltid om att det är Israels fel och Israels skuld.
När Sverige nu utestängs från Israel beror det inte på att den svenska regeringen är ensam om att kritisera det som länder emellan bör vara föremål för diskussion och kritik. Det är det många länder och regeringar som gör. Det som skiljer ut Sverige från andra är att den svenska regeringen vägrar ta in djupet och omfattningen av de många konflikter som präglar Mellersta Östern och som ständigt riktas mot Israel. I ivern att ständigt demonisera den enda demokratin i Mellersta Östern har den säkerhetspolitiska debatten i Sverige mer eller mindre försummat att se konflikterna i Mellersta Östern som de konflikterna mellan värderingar och mot det öppna samhället de är. Därför tydliggörs inte terrorismens och diktaturernas oförenlighet med demokratin, när det är demokratin i regionen som skuldbeläggs. Som en markör av värderingar ger det ingen vägledning till dem som flytt till Sverige från denna del av världen. Genom att fokusera på Israel har vi inte sett det brutala förtrycket, de grymma diktatorerna, alla de regionala och religiösa konflikter som lett till en fattigdom, underutveckling och förnedring av människor i denna region. Det har inte funnits någon vilja att förstå, se och erkänna de många konflikter och diktaturer som leder till död och elände. Konflikter som lever av sin egen kraft och dynamik har ständigt skyllts på Israel. Några av världens mest grymma och brutala diktaturer har i den svenska debatten kunnat leva i skuggan av allt som inte minst media har velat projicera på Israel. Margot Wallström är en av de främsta företrädarna för denna hållning. Varje gång som hon diskuterar Mellersta Östern handlar diskussionen till slut alltid om att det är Israels fel och Israels skuld. När terror från Mellersta Östern drabbar Europa så handlar det om Israel. När Israel av sina många fiender anklagas för laglöshet och för terror är det Israel som måste förklara sig för att inte betraktas som skyldig. Nu är hoten här sedan lång tid. Radikalisering och extremism som fått sin näring i det hat som odlats i Mellersta Östern. Hat mot judar som vi fått se ibland annat Malmö men också den mer djupgående fundamentalismen som hatar det öppna samhället. Oviljan att se hur mänskliga fri- och rättigheter förtrampas i dessa länder har självfallet underlättat för extremismen att gro här, tanken att det är Israel som bär skulden till det mesta har förstärkt denna impuls samtidigt som frånvaron av debatt om extremismens hot i arabvärlden, i Iran och i Afrika sänkt trösklarna för dem som lockats. Fattigdomen, uttorkningen och frustrationen beror inte på globaliseringen utan på förtryck, förnedring, från-varo av mänskliga fri- och rättigheter i en lång rad länder, behandlingen av kvinnor som andra klassens varelser och slutna samhällen utan acceptans för förändring eller mångfald. Ändå är det inte dessa samhällen Wallström fördömer