När andra länder inom EU attackeras och ber Sverige om hjälp är det för oss självklart att solidariskt stå vid deras sida. Ett av EU:s grundfundament är att vi via ett fördjupat samarbete mellan EU:s medlemsländer kan säkerställa den europeiska freden. Tanken är fortfarande högaktuell. För många av världens konflikter utspelar sig i EU:s omedelbara närhet med ett aggressivt Ryssland som försöker rita om Europas karta och ett fullskaligt krig i Syrien där både Assad-regimen och IS bestialiskt mördar befolkningen.
Men även i Europa växer säkerhetshotet med spridningen av våldsbejakande extremism och terrorattentat. I oroliga tider som dessa måste principen att solidariskt hjälpa varandra inom EU vid krissituationer bli ännu starkare.
Efter de senaste terrorattackerna i Paris bad den franska regeringen samtliga EU:s medlemsländer om hjälp i kampen mot terrorismen, i enlighet med EU:s försvarsklausul. Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna var beredda att diskutera ett starkt svenskt stöd till Frankrike och beklagar därför den svenska regeringens agerande. Det svenska stödet om bland annat 50-100 timmar transportflyg var minimalt och kritiserades bland annat av det svenska FN-förbundet för att vara otillräckligt.
I veckan står frågan om EU:s försvarsklausul åter högt på den politiska agendan. Under torsdagen röstar Europaparlamentet kring en resolution om den klausul i EU-fördraget som handlar om det ömsesidiga försvarsklausulen. När ett medlemsland, likt Frankrike, utsätts för en attack så ska det kunna begära hjälp av övriga medlemsstater. Att tydliggöra hur denna klausul ska tolkas är av stor vikt för det fortsatta säkerhetsarbetet inom EU.
I Sveriges och andra medlemsländers svar på Frankrikes begäran är handling mer betydande än ord för hur starkt Europas nationer sluter upp bakom ett enskilt land utsatt för terror och för attacker mot det öppna samhället. När vi röstar för vikten av denna solidaritet är det för oss som svenska Europaparlamentariker oroande att Sverige inte vill agera för att leva upp till sina åtaganden.
Det innebär inte bara att vi riskerar att möta samma reaktion från andra länder när Sverige drabbas, utan också att betydelsen av försvarsklausulen undermineras genom att medlemsstater gör det minsta möjliga istället för att ställa upp för att värna varandras säkerhet.
En väl fungerande och trovärdig klausul skulle kunna leda till ett djupare samarbete där medlemsländerna kompletterar varandra – och därmed bidrar till en större trygghet. På grund av den svenska regeringens svaga agerande känner vi oro för att Sverige istället för att stärka tilltron till försvarsklausulen försvagar den. Det är bara genom gemensamt agerande som EU:s medlemsländer kan förebygga och bekämpa det växande terrorhotet.
Vi ställer oss därför frågande till regeringspartiernas agerande och kommer noga följa de rödgrönas agerande i detta avseende, såväl på hemmaplan som här i Europaparlamentet.
Beskedet från våra fyra partier i Europaparlamentet är tydligt: Sverige kan inte nöja sig med kondoleanser och tomma löften när ett medlemsland utsatts för terrorism eller andra svåra situationer, utan måste bli en nation att räkna med när andra medlemsländer ställs inför akuta tragedier orsakade av problem som sträcker sig långt över nationsgränserna. Det är vi skyldiga oss själva och vårt gemensamma Europa.
Gunnar Hökmark (M)
Europaparlamentariker
Cecilia Wikström (L)
Europaparlamentariker
Fredrick Federley (C)
Europaparlamentariker
Lars Adaktusson (KD)
Europaparlamentariker