De senaste 20 åren har inneburit en radikal förändring av världen. Planekonomier har gått från fattigdom till marknadsekonomi och välstånd. Delningen av världen i ett öst och i ett väst har blivit till historia till förmån för en värld som innehåller mycket större möjligheter men också andra hot än dem vi då förberedde oss för.
Allra tydligast syns förändringen i hur det Västeuropa och USA som då dominerade världsekonomin i dag präglas av dess kris. Oförmågan att i USA hantera budgeten leder just nu fram till en finansiell ättestupa, då man slår i skuldtaket och alla utgifter skärs ner utan prioriteringar. Bristen på demokratiska beslut underminerar möjligheten att genomföra demokratiskt beslutade prioriteringar. Och i Europa är det oförmågan att reformera för en konkurrenskraft som håller jämna steg med världens förändring som fördjupar den ekonomiska krisen. Det finns för mycket tro på den värld som var och för lite insikt om den värld som blir. Den förändring som vi sett de senaste 20 åren ser vi nu fortsätta med både politiska och ekonomiska förändringar i andra delar av världen.
I frånvaron av demokratiernas styrka riskerar andra alternativ att växa sig starkare i människors sinnen. Och när demokratierna är svaga blir andras styrka större.
De som tror de räddar välfärden genom att hålla sig fast vid den tid som var och den samhällstruktur som en gång formades genom demokratiska beslut riskerar att försvaga demokratin nu, både genom att minska våra alternativ och genomslaget för demokratins idéer. I en sådan tid blir vinnarna demokratins fiender.