Hoppa till innehåll

”Vardagsprotektionismen måste bekämpas varje dag” – artikel med Ewa Björling på Newsmill

872447_brick_wall_3Spelar det någon roll för dig om mobiltelefonen kostar 4000 eller 5000 kronor, om köttet på ICA kostar 120 kronor kilot eller 170 kronor kilot, eller om bränslet till din bil kostar 10 kronor litern eller 12 kronor litern? Om det är lätt att jobba i ett annat land, om vi kan få ökad konkurrens kring tjänster?

Om du tillhör dem som tycker att det är sak samma – i sådana fall kan miljöpartiet eller socialdemokraterna vara ett bra alternativ för dig i valet till Europaparlamentet den 7 juni. Om du istället tycker att EU skall vara öppet för handel med både varor och tjänster och alla de fördelar i form av lägre priser, bättre kvalitet och större valfrihet som över Europas gränser och utbytet med omvärlden bidrar med är Moderaterna det parti som med kraft bekämpar protektionism och verkar för öppenhet över gränserna.

Handelspolitiska frågor kan ibland framstå som abstrakta och svårgreppbara. Inte minst när det rör sig om segdragna internationella förhandlingar som involverar hundratals länder och pågår i många år.

De strider som frihandelsvänner i Sverige och Bryssel dagligen utkämpar mot vardagsprotektionismen är desto mer konkreta. Framgång eller misslyckande kan innebära direkt förlorade eller vunna tusenlappar varje månad.

Protektionismen kommer i många former och färger. Som välfinansierad och målmedvetna lobbygrupper, i form av stelbenta byråkrater som motsätter sig varje form av flexibilitet och ibland, som en bieffekt från förslag som vid en första anblick kan framstå som sympatiska.

Tre exempel kan illustrera vikten av en ständig vaksamhet inför hotet från nya handelshinder:

Totalstopp för importen av nötkött från Brasilien. Förra vintern stoppade EU all import av brasilianskt nötkött. En handel värd 27 miljarder kronor per år ströps genom ett enda klubbslag. Priserna på kött i de svenska butikerna steg som en direkt konsekvens av detta med mellan 15-40 procent.
Bakgrunden var att EU krävde att Brasilien på kort tid skulle införa ett kontrollsystem för samtliga 190 miljoner nötdjur i landet, något som inte var praktiskt genomförbart.

Utan att förringa betydelsen av säker mat, vilket var det uttalade syftet med exportförbudet, så är det uppenbart att beslutet föregicks av att brittiska och irländska uppfödare ökade sina lobbyinsatser i takt med att importen av brasilianskt kött till EU ökade.

När beslutet om att snabbstoppa importen togs var det också mycket svårt att få fram bra uppgifter kring den vetenskapliga grunden. Något som bidrog till att sprida misstankar om att ett av motiven var att minska konkurrensen på den europeiska marknaden.

Tullbeläggandet av mobiltelefoner. Under våren 2009 har det funnits ett överhängande hot om att nya mobiltelefoner skulle beläggas med en tull på runt 14 procent. Något som skulle kunna innebära att populära modeller ökade kraftigt i pris.
Högt uppsatta EU-byråkrater anser nämligen att det som de flesta av oss betraktar som mobiltelefoner inte längre är några mobiltelefoner. De har genom att förses med ”avancerade funktioner”, som till exempel GPS, omvandlats till ”multifunktionella enheter”. Därför bör de enligt resonemanget tullbeläggas.

Idag råder tullfrihet för ett stort antal IT-produkter genom ett specialavtal. Det gynnar oss konsumenter som får billigare och modernare produkter, samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för några av våra mest innovativa och högteknologiska företag.

Även den här typen av konkurrensfördelar kan raderas ut genom ett enkelt klubbslag. Tack vare kraftfulla protester från såväl politiskt håll som från näringslivet ser det ut som om tullhöjningarna stoppats. Den här gången.

Hot om chockhöjda etanoltullar. Sverige har en av EU:s bäst utbyggda marknader för miljöbränslet E85. Det möjliggörs bland annat genom av att vi importerar prisvärd etanol från Brasilien. Det här har upprört starka intressen inom EU som motsätter sig konkurrensen och krävt skyddstullar.
Fick protektionisterna bestämma skulle tullarna höjas med mer än 500 procent – från dagens nivå på runt 6,5 till 38 procent. Deras möjligheter att få tillstånd en sådan förändringar är högst goda. Enklast går det att lösa genom att etanolet omklassificeras från en kemisk vara till en jordbruksprodukt.

Ett sådant beslut skulle få direkt genomslag vid de svenska tankstationerna. Beräkningar pekar på att priset på en liter E85 skulle stiga med minst en krona.

Under de senaste åren har den lägre tullsatsen på etanol regelbundet utmanats. Endast med några få rösters marginal har vi lyckats hålla emot trycket. Beslutet omprövas dock för närvarande varje år vilket gör att det protektionistiska hotet kvarstår.

Vi möter dessvärre dagligen den här typen av försök att sätta hinder i vägen för den fria handeln. Det handlar om allt ifrån hinder mot tjänstehandeln och förslag på nya tullar på stearinljus, till kvoter för textiler, orimliga stöd till det europeiska jordbruket och handelsstörande subventioner till fiskerinäringen och, inte minst krav på att riva upp lagstiftningen som gör det lätt att jobba i ett annat land. Som socialdemokraten Gordon Brown säger: ”British jobs for British workers”.

Socialdemokraterna hävdar gärna sitt starka stöd för frihandeln som princip. När den principen konfronteras med verkligheten är utfallet däremot inte alltid lika självklart. Så har det varit med tjänstesektorn, så är det med rörligheten på arbetsmarknaden. För en tid sedan krävde Mona Sahlin att den svenska elmarknaden inte skulle länkas samman med den europeiska för att motverka att svensk el exporteras till andra länder.

Ett parti som lutar mot protektionism när det passar kortsiktigt kommer aldrig kunna vara en långsiktig kraft i arbetet för öppen handel och nya jobb. Utan kampen mot protektionism hotas alla de svenska jobb som förutsätter export. Nya som gamla. Vi vill säkra förutsättningarna för de gamla jobben och lägga grunden för de nya genom öppna gränser.

Gunnar Hökmark (m)
delegationsledare i Europaparlamentet

Ewa Björling (m)
handelsminister