Vänsterpartiet en barlast

Att ta ansvar för Sverige tillsammans med ett parti som föredrar slutna gränser är en omöjlighet i vår tid. Socialdemokraterna samarbete med Vänsterpartiet har inte bara varit tvivelaktigt genom att den legitimerat ett demokratiskt tvivelaktigt parti i en tid då gränserna bör hållas tydliga mot sådana grupper. Det har också inneburit att en politisk rörelse med en befängd världssyn och extrem samhällssyn har fått bära sin dominerande hand över det socialdemokratiska regeringsalternativet.

Det var aldrig bra för den rödgröna koalitionen och hade varit allvarligt om det hade blivit ett regeringsskifte. I allt från skattepolitik, utrikespolitik, Afghanistanfrågan till synen på människors rätt att bestämma över sitt eget liv intar Vänsterpartiet positioner som Socialdemokraterna på grund av en anpassning till den tid vi lever behöver lämna bakom sig så långt som möjligt. Det finns förmodligen inget som har förhindrat socialdemokratins förnyelse så mycket som samarbetet med dem som inte vill förnya något.

När jag skriver detta mellan besöken i Kina blir det extra uppenbart. Kina är ett land som man måste vara tydlig med när det gäller demokrati och mänskliga fri- och rättigheter samtidigt som vi måste ta vara på och utnyttja den utmaning som Kinas utveckling i den globala ekonomin har inneburit, inte minst när det gäller konkurrens inom de områden som en gång var förbehållet Västeuropa och USA att vara ledande i.