Vad sysslar Centern och Liberalerna med? – artikel Nya Wermlandstidning 

I dag för 60 år sedan lade Romfördraget grunden för den Europeiska unionen. Trots allt vi sedan dess har vunnit ser vi hur populistiska och främlingsfientliga partier och rörelser mobiliserar ett stöd som hotar vår kontinents politiska stabilitet. Mönstret återfinns även i Sverige. Nu måste etablerade partier bära större ansvar.
Decemberöverenskommelsen var ett vilset försök att hantera den nya parlamentariska situationen som uppkom 2014 etablerade partier emellan i stället för en naturlig och grundlagsenlig process i parlamentet. Det gjorde stor skada. Om en regering inte får stöd för en budget får den antingen försöka igen med en ny politik som får stöd, ombilda sig eller lämna över till andra att föra en politik som kan få stöd. Varken svårare eller enklare än så är det.

Nu är decemberöverenskommelsen död. Moderaterna har sagt sig föredra en med allianspartierna gemensam budget och att rösta på den i förhoppningen att den ska vinna riksdagens stöd. Det vore bra för Sverige. Både Liberalerna och Centerpartiet har valt en annan linje, som blir allt svårare att förklara. Samtidigt som klyftorna, utanförskapet och den sociala segregationen i det svenska samhället sätter sig stöder de indirekt en politik som bär det främsta ansvaret för den mörka utvecklingen.

De ger frikort till skattehöjningar som slår ut jobb och som driver företag att flytta utomlands, i sin helhet eller viktiga delar av verksamheten. Finansministern har till och med välkomnat att banker flyttar utomlands. De accepterar skattehöjningar på det mesta som rör sig, skattehöjningar på företagande och en politik som misstänkliggör företags vinster och vill förbjuda dem när de bidrar till mer än en miljon människors välfärd. Det är dessutom en politik som underminerar den svenska polisens förutsättningar och det svenska försvaret.

En alliansbudget skulle kunna vända denna utveckling. Skattehöjningarna som skadar det svenska samhället kan stoppas samtidigt som fler jobb kan utvecklas genom reformer för konkurrenskraft och flexiblare arbetsmarknad. Försvaret skulle kunna tillföras de resurser som verkligheten redan i dag kräver inför de faktiska hot som byggts upp mot oss. Polisen skulle kunna få resurser att både få en fungerande organisation och fler poliser ute på gator och torg.

Det är en sådan handlingskraftig politik som skulle kunna mota extremism och populism. Nuvarande frikort till den rödgröna regeringen förstärker misstro och missnöje samtidigt som den underminerar de ansvarsfulla politiska partiernas förtroende, eftersom de inte tar ansvar.

Liberalerna och Centerpartiet ger genom sin hållning utrymme till det dogmatiska Vänsterpartiet att prägla den ekonomiska politiken samtidigt som de rödgröna glatt utnyttjar Sverigedemokraternas främlingsfientlighet när det gäller just invandring. Världens högsta marginalskatter ska bli större med hjälp av V, samtidigt som nya hinder för utländska löntagare som fått jobb i Sverige ska resas med hjälp av SD.

Genom att ge frikort till den rödgröna regeringen försvagar Liberalerna och Centerpartiet det parlamentariska systemets förmåga att kanalisera väljarnas misstro mot den förda politiken. De hindrar inte extremismens inflytande utan den passivitet som föder dess krafter.

Gunnar Hökmark

Europaparlamentariker