I morgon kommer EU-kommissionen med ekonomikommissionären Almunia i spetsen att presentera en rapport om utvidgningens ekonomiska konsekvenser. Den visar att utvidgningen har varit en ekonomisk succé och att rädslan för att jobb skulle försvinna var lika felaktig som skrämselpropagandan om den sociala turismen. De nya medlemsländerna har fått en ekonomisk utveckling där deras genomsnittliga standard har höjts från 44% och det gamla genomsnittet till 50% av det samma. Direktinvesteringarna från väst till öst har ökat med gigantiska belopp 191 miljarder euro, ett investeringsflöde som i praktiken var lika med noll för tio år sedan. De nya medlemsländerna har ökat sin export till EU-kretsen och har gått från 5% till 15% samtidigt som exporten i den andra riktningen har ökat och fortfarande utgör ett handelsöverskott, det vill säga de gamla medlemmarna exporterar mer till de nya än tvärtom. Det innebär också att jobben har ökat i det gamla EU samtidigt som Europas position i världen i sin helhet har blivit starkare genom de ökade investeringarna och den ökade handeln.
Detta är ett skeende som har långt större betydelse för svenskars välfärd och möjligheter än debatten om ersättningsnivåer. Men var det någon som i går hörde Göran Persson tala om denna radikala förändring mot frihet, välstånd och säkerhet som präglar Europa? Han må utlova höjda ersättningsnivåer och hota med sänkta hur mycket som helst, men vår välfärd och vår standard avgörs av hur vi klarar oss i denna nya värld. Den svenska politiken måste utformas med detta perspektiv, inte för att det är högtflygande och teoretiskt utan i allra högsta grad verklighet i Sundbyberg, Stockholm och Ystad.
Det är intressant att notera att de länder vars regeringar mest har varnat för social dumping Sverige och i alla fall tidigare Tyskland företräder de länder som är mest aktiva investerare i de nya medlemsländerna, Sverige i de baltiska och Tyskland i Centraleuropa. Det går bra med öppenhet i alla fall i den riktningen. Sådan är den moderna socialdemokratin. Inskränkt och utan visioner.