Hoppa till innehåll

Underskatta inte hotet från Putin – artikel i Göteborgs-Posten

  • av

Sedan 2004 har Sverige systematiskt underskattat utvecklingen i Ryssland. Det har lett till en felaktig försvarspolitik. Den minskade militära förmågan försvagar oss gentemot den påverkanspolitik som präglar regimen Putin. Både Alliansen och Socialdemokraterna måste lära av detta och nu återhämta försvarsförmåga som avvecklats på felaktig grund.

Ett första steg är att genom ett engångsanslag kompensera för det bortfall av materiel som skett sedan 2004. En sådan återhämtning kan finansieras genom upplåning motsvarande två miljarder för åren mellan 2004 och 2016, det vill säga 25 miljarder.

Det ger möjlighet att livstidsförlänga befintliga Gripenplan, säkra ytterligare två ubåtar, luftvärn på korvetter, återföra samtliga Stridsvagn 122 till krigsorganisation, tillföra lagrade pansarskyttefordon och samtliga artilleripjäser Archer till armén utan det inverkar på förbandsverksamheten.

Anpassas till verkligheten

Utöver detta bör försvarsanslagen genom nya budgetramar förstärkas för att uppnå en krigsorganisation med fler förband som är anpassad till verkligheten 2016 och framåt.

Men skuggorna från Moskva når längre in i Europa än de militära hoten. De handlar om hot, korruption, cyberattacker, desinformation, energimonopol och militär aggression och sträcker sig längre än Warszawapaktens förband nådde. De syftar till att underminera demokratins institutioner och splittra Europa.

Ryssland bedriver i dag cyberkrigföring mot den demokratiska världen. Spåren av den ryska militära underrättelsetjänsten är tydliga i det amerikanska presidentvalet liksom i andra länder.

De förenas med desinformation, falska brev och troll på nätet. Det kan gälla brev från Sveriges försvarsminister till ryska mediers reportage på Gotland där naturreservat vänds till militära installationer eller den ryske utrikesministerns desinformation om en försvunnen rysk flicka i Tyskland.

Ett hot mot Europa

Det är i skugglandet mellan underrättelsetjänst, privata företag och kriminella kretsar inom och utom den ryska statsapparaten påverkanspolitiken växer fram. Där växer också korruption som är ett hot mot Europa.

Ryska företag används för korruption och påverkan. Marine Le Pens Front National fick låna pengar av en rysk bank. Rysk media underblåser intolerans mot flyktingar liksom mot homosexuella. I Sverige fick en påverkansagent köpa en fastighet för halva priset. Ryska Gazprom och Nord Stream II är led i detta. Gazprom äger företag i stort sett inom hela EU liksom på Balkan och syftar till att dominera den europeiska marknaden.

Magnitskij-fallet i Ryssland illustrerar hur den offentliga ryska sfärens korruption föder kriminalitet. Ett utländskt företag plundrades av offentliga tjänstemän samtidigt som ägandet överfördes till personer närstående den ryska regimen. Advokaten som anlitades, Sergej Magnitskij, fängslades, torterades och dödades i fängelse varefter han åtalades för att ha plundrat företaget. Sådana strukturer hotar även Europas öppna ekonomi.

Påminner om hotet

I skuggornas förlängning lever riskerna för väpnat våld. De stora invasionsövningarna syftar till att påminna om hotet. Georgien och Ukraina visar hur väpnade angrepp följer den politiska destabiliseringen. Rättslösheten, kontrollerade medier och korruptionen blir till verktyg för att nå målen och dela Europa.

Vi måste ha militär förmåga att stå emot hot och militära manifestationer som syftar till att skapa en känsla av försvarslöshet. Vi behöver samverka med andra för att stå starka. Det gäller att hålla samman EU och stärka Nato. Hoten kan besegras genom öppenhet och tydlighet samt genom en försvarspolitik som kan möta den krigföring som nu pågår mot Sverige och Europas demokratier.

Gunnar Hökmark (M)

delegationsledare för Moderaterna i Europaparlamentet