PR\612110SV.doc PE 372.142v01-00
Extern översättning
SV SV
EUROPAPARLAMENTET
2004 «
«««
«
«
« « «
«
«
« 2009
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
PRELIMINÄR VERSION
2006/2101(INI)
16.5.2006
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
om tjänster av allmänt intresse
(2005/2101(INI))
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Bernhard Rapkay
Föredragande av yttrandet (*):
József Szájer, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
(*) Förstärkt samarbete mellan utskott artikel 47 i arbetsordningen
PE 372.142v01-00 2/11 PR\612110SV.doc
Extern översättning
SV
PR_INI
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ……………………………………..3
MOTIVERING ……………………………………………………………………………………………………….9
PR\612110SV.doc 3/11 PE 372.142v01-00
Extern översättning
SV
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om tjänster av allmänt intresse
(2005/2101(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med rubriken
Vitbok om tjänster av allmänt intresse (KOM(2004)0374),
med beaktande av kommissionens meddelande Genomförande av gemenskapens
Lissabonprogram: Sociala tjänster av allmänt intresse i Europeiska unionen
(KOM(2006)0177),
med beaktande av artikel 36 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande
rättigheterna gällande tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse,
med beaktande av artiklarna 2, 5, 16, 73, 86, 87, 88 och 295 i EG-fördraget,
med beaktande av artiklarna I-3, I-5 och III-122 i fördraget om upprättande av en
konstitution för Europa,
med beaktande av sina tidigare resolutioner om tjänster i allmänhetens intresse, särskilt
resolutionen av den 13 november 2001 till kommissionens meddelande Tjänster i
allmänhetens intresse i Europa (KOM(2000)0580)1 och resolutionen av den
14 januari 2004 till kommissionens grönbok om tjänster i allmänhetens intresse
(KOM(2003)0270)2 samt resolutionen av den 22 februari 2005 om statligt stöd i form av
ersättning för offentliga tjänster3,
med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2006 om Europaparlamentets och
rådets förslag till direktiv om tjänster på den inre marknaden (KOM(2004)0002)4,
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon den 15 och 16 mars 2000,
Europeiska rådet i Nice den 7, 8 och 9 december 2000, Europeiska rådet i Laeken den 14
och 15 december 2001 samt Europeiska rådet i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 om
tjänster i allmänhetens intresse,
med beaktande av EG-domstolens rättskipning när det gäller tjänster i allmänhetens
intresse, särskilt Teckal-domen av den 18 november 19995, Chronopost-domen av
den 3 juli 20036, Altmark-domen av den 24 juli 20037, Halle-domen av den
11 januari 20051 och domen av den 13 januari 20052,
1 EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 153.
2 EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 294.
3 EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 117.
4 Antagna texter, P6_TA(2006)0061.
5 Mål C-107/98, Teckal Srl/Comune di Viano och Azienda Gas-Acqua Consorziale (AGAC) di Reggio Emilia
(REG 1999, s. I-8121).
6 De förenade målen C-83/01 P, C-93/01 P och C-94/01 P, Chronopost m.fl. (REG 2003, s. I-6993).
7 Mål C-280/00, Altmark Trans GmbH och regeringspresidiet Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark
PE 372.142v01-00 4/11 PR\612110SV.doc
Extern översättning
SV
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena
från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för kultur och
utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor,
utskottet för transport och turism, utskottet för internationell handel, utskottet för
industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för regional utveckling (A6-…/2006),
och av följande skäl:
A. Den europeiska integrationen har tre principer som referensram, nämligen
solidaritet, som förenar och som grundar sig på målen för den sociala, ekonomiska och
territoriella sammanhållningens,
samarbete, som skall möjliggöra att de transnationella och europeiska strävandena i
EU:s fördrag och program genomförs, och
konkurrens, som skall möjliggöra att EU:s inre marknad genomförs på grundval av
bestämmelserna för den sociala marknadsekonomin, och regleras av en konkurrensrätt
som utgör en viktig demokratisk rättighet, för att begränsa statens makt och framför
allt också ekonomiskt maktmissbruk samt garantera skydd för konsumenterna.
B. Tjänster i allmänhetens intresse är ett av de områden där spänningsförhållandet mellan
dessa tre principer för närvarande utövar det starkaste trycket, och där nödvändigheten av
politiska åtgärder och lagstiftningsåtgärder är mest märkbar.
C. Tillgängligheten till effektiva tjänster i allmänhetens intresse är en fast beståndsdel i alla
medlemsstaters ekonomiska system, samhälls- och socialsystem samt i EU:s sociala
modell, och den är helt olika utformad i varje medlemsstat. Målet med ett framgångsrikt
slutförande av den inre marknaden måste få EU att främja införandet av högkvalitativa
och effektiva tjänster i allmänhetens intresse för var och en.
D. Med hänsyn till subsidiaritetsprincipen i artikel 5.2 i EG-fördraget har medlemsstaterna
och deras lokala myndigheter ensamrätt att besluta om vilka tjänster som ryms under
begreppet tjänster i allmänhetens intresse och vilket som är det lämpligaste sättet att
förvalta dem.
E Det måste skapas ökad rättssäkerhet för förenligheten mellan bestämmelserna för den inre
marknaden och konkurrensen respektive bestämmelserna om den korrekta funktionen för
tjänsterna i allmänhetens intresse, så att de nationella, regionala och lokala
myndigheternas behörighet för att tillhandahålla tjänsterna i allmänhetens intresse kan
garanteras.
F. De sektorsvisa EU-direktiven för tjänster i allmänhetens intresse, som utförs i nätverk av
näringslivsgrenar och inom andra sektorer där en öppning av marknaden uppnåtts eller
inletts, utgör en tillförlitlig ram, men direktiven erbjuder inte tillräcklig rättssäkerhet för
alla områden som omfattas av tjänsterna i allmänhetens intresse.
G. Större delen av de sektorsvisa initiativen för att öppna den inre marknaden för tjänster i
allmänhetens intresse samt förslagen till ett tjänstedirektiv3 orsakar dels förvirring, dels
GmbH (REG 2003, s. I-7747).
1 Mål C-26/03, Stadt Halle och RPL Recyclingpark Lochau GmbH mot Arbeitsgemeinschaft Thermische
Restabfall- und Energieverwertungsanlage TREA Leuna (REG 2005, s. I-1).
2 Mål C-84/03, kommissionen mot Spanien (REG 2005, s. I-139).
3 Kommissionens förslag av den 25 februari 2004 till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den
PR\612110SV.doc 5/11 PE 372.142v01-00
Extern översättning
SV
uppvisar de innehållsmässiga motsägelser, som återigen utlöser rättstvister och
domstolsförfaranden.
H. EG-fördraget hänvisar i artikel 16 och artikel 86.2 visserligen till tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse, men definierar dem inte. Tjänster av allmänt intresse nämns
överhuvudtaget inte i EG-fördraget utan har endast införts av kommissionen inom ramen
för ett meddelande. Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse undantas i tjänstedirektivet
enligt Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 februari 2006 från
tillämpningsområdet i artikel 16 i EG-fördraget och tjänster av allmänt intresse undantas
helt från tjänstedirektivet. Allt detta gör en entydig avgränsning omöjlig på grund av
bristande definition.
I. De olika former av förvaltning och partnerskap mellan de ekonomiska aktörer som är
anförtrodda dessa tjänster stöds i högre utsträckning än tidigare, och detta bör ske med
bibehållande av medlemsstaternas ansvar för att tillhandahålla dessa tjänster till förmån
för framtida effektiva och högkvalitativa tjänster.
J. Gemenskapens mål med en hög konsumentskyddsnivå bör här i högre grad stå i
blickpunkten genom att man stärker rätten till information och överklagande för dem som
mottar tjänsterna i allmänhetens intresse, beaktar deras ekonomiska intressen som sig bör
och erkänner deras anspråk på effektiv rättshjälp, i händelse att dessa rättigheter inte
uppfylls.
1. Europaparlamentet fastslår att dess tidigare resolutioner om tjänsterna i allmänhetens
intresse av den 13 november 2001, 14 januari 2004 och 22 februari 2005 äger giltighet
även i fortsättningen.
2. Europaparlamentet understryker att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse tillhandahålls
på en europeisk inre marknad, och därför är underkastade EU:s lagbestämmelser om den
inre marknaden, offentlig upphandling, konkurrens och statligt stöd.
3. Europaparlamentet föreslår att man för tjänsterna i allmänhetens intresse å ena sidan
skiljer mellan de tjänster som är marknadsrelaterade, som framför allt finansieras av
användaren och som i EG-fördraget betecknas som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse
och är underkastade bestämmelser för allmännyttiga skyldigheter eller
samhällsomfattande tjänster, och å andra sidan de tjänster som inte är marknadsrelaterade,
framför allt finansieras med offentliga medel och som betecknas som tjänster av allmänt
icke-ekonomiskt intresse.
4. Europaparlamentet beklagar att EG-domstolen med sin rättskipning och kommissionen
genom sin tolkning i enskilda fall bestämmer de gällande reglerna för detta område.
5. Europaparlamentet anser därför att till förmån för
lokala, regionala och nationella myndigheter, så att de i alla medborgares intresse skall
kunna erbjuda och garantera lämpliga tjänster inom en entydigt avgränsad ram av
bestämmelser om konkurrensen och den inre marknaden,
företag (offentliga, med vinstintresse eller de som arbetar utan vinstsyfte) som
producerar eller tillhandahåller sådana tjänster, för att dessa skall känna till vilka
villkor och skyldigheter som kan åläggas dem av myndigheterna enligt gällande rätt
och av tvingande allmänintresse, och
inre marknaden (KOM(2004)0002). Ändrat genom förslag av den 4 april 2006 (KOM(2006)0160).
PE 372.142v01-00 6/11 PR\612110SV.doc
Extern översättning
SV
konsumenterna av dessa tjänster, så att de är säkra på att erbjudandena innehåller
lämpliga villkor för tillgänglighet, kvalitet, överkomlighet etc.,
måste ökad rättssäkerhet skapas genom lagstiftning, med målet att fastslå gemensamma
koncept och principer.
6. Europaparlamentet understryker att nuvarande sektorsanpassade
gemenskapsbestämmelser på detta område inte får ifrågasättas, och att nödvändigheten av
sektorsanpassade bestämmelser måste beaktas.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka rättssäkerheten för de sociala
tjänsterna och hälsovården och lägga fram förslag om detta.
8. Europaparlamentet föreslår att en ansvarig myndighet, då den avser att fastslå inrättandet
av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, skall utfärda en motsvarande rättsakt, där i
förväg klart definierade och beslutade allmännyttiga skyldigheter anges, som skall åläggas
producenten av den aktuella tjänsten.
9. Europaparlamentet föreslår att en ansvarig myndighet, då den avser att finansiera tjänster i
allmänhetens intresse på annat sätt än genom en direkt finansiering ur sin allmänna
budget, skall besluta om en av följande finansieringsformer, med beaktande av
bestämmelserna i EG-fördraget, särskilt artikel 86.2: Beviljande av ensamrätt och
särskilda rättigheter, beviljande av ersättning för tillhandahållande av allmänna tjänster,
utnyttjande av en fond för tillhandahållandet av allmänna tjänster eller inrättande av ett
enhetligt avgiftssystem.
10. Europaparlamentet föreslår att då en ansvarig myndighet överväger att bevilja ersättning
för tillhandahållandet av allmänna tjänster, för att säkra finansieringen av en tjänst i
allmänhetens intresse, skall denna ersättning inte gälla som statligt stöd i enlighet med
artikel 87 i EG-fördraget, när
grundvalen eller formeln för att beräkna ersättningen fastslagits genom ett objektivt
och öppet förfarande, och
ersättningsnivån motsvarar kostnadstäckningsprincipen.
11. Europaparlamentet understryker i detta sammanhang än en gång att kommissionens
beslut 2005/842/EG av den 28 november 2005 om tillämpningen av artikel 86.2 i
EG-fördraget på statligt stöd, som beviljas som ersättning till vissa företag1, vilka är
anförtrodda tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, måste
genomföras klart och tydligt.
12. Europaparlamentet betonar att det är den ansvariga myndigheten som avgör om man
direkt skall tillhandahålla en tjänst i allmänhetens intresse, eller överlåta tillhandahållandet
på externa tjänsteleverantörer.
13. Europaparlamentet anser att om en myndighet lägger ut förvaltningen av en tjänst i
allmänhetens intresse leder detta med nödvändighet till att tjänsten måste utannonseras
genom offentlig upphandling. Denna princip bör emellertid lämna möjligheten öppen för
den ansvariga myndigheten att i trängande fall direkt och utan ett upphandlingsförfarande
lämna ut ett sådant uppdrag till en tjänsteleverantör efter sitt eget val, såvida det aktuella
uppdraget får föga effekt på handeln mellan medlemsstaterna eller där tjänsterna i
allmänhetens intresse uppvisar vissa särdrag. Kommissionen bör för sådana fall
1 EUT L 312, 29.11.2005, s. 67.
PR\612110SV.doc 7/11 PE 372.142v01-00
Extern översättning
SV
tillsammans med medlemsstaterna och Europaparlamentet fastslå de aktuella undantagen
samt villkor och kriterier för dessa i en förordning, i enlighet med Altmark-kriterierna.
14. Europaparlamentet kräver i detta sammanhang, och för att uppnå eventuella
effektivitetsvinster genom utnyttjande av nya leverantörer och former för att tillhandahålla
tjänster i allmänhetens intresse, att rättssäkerheten ökas för de olika interkommunala
organisationsformerna (interkommunalt samarbete, internt tillhandahållande inom
kommunen, offentlig-privata partnerskap, koncessionstilldelning), att tillämpningsområdet
för EU:s lagstiftning om konkurrens, tillhandahållande och stöd klarläggs, samt att
allmänna och i hela EU gällande kriterier införs.
15. Europaparlamentet anser att den ansvariga myndigheten skall se till att i de sektorer, där
myndigheten har fastslagit bestämmelser för allmännyttiga eller samhällsomfattande
skyldigheter eller särskilda mål, de för respektive sektor lämpliga formerna och
instrumenten för att reglera detta tillämpas på grundval av öppna bestämmelser.
16. Europaparlamentet anser vidare att, i syfte att åstadkomma mer öppenhet och
konsumentskydd, instrumenten för reglering åtminstone måste möjliggöra att föreskrifter
utfärdas på följande områden:
Fastställande av olika slag av tillgång till de befintliga näten, såvida tillgången krävs
för att kunna leverera tjänsten.
Fastställande av pris- och/eller avgiftsvillkor för tillhandahållande av tjänsten.
Bestämmelser om uppgörelse i godo av tvister mellan tillhandahållaren av tjänsten och
användaren, utan att det påverkar möjligheten till överklagande.
Rådgivning, samt att i förekommande fall den myndighet som är ansvarig för
konkurrensen tar upp varje detalj som skulle kunna tyda på en överträdelse av de
nationella och de i EG-fördraget föreskrivna konkurrensbestämmelserna.
17. Europaparlamentet föreslår dessutom, för att högkvalitativa och effektiva tjänster i
allmänhetens intresse skall kunna erbjudas, att objektiva och öppna kvalitetsnormer
fastslås på frivillig basis för att garantera att de allmännyttiga skyldigheterna, de
samhällsomfattande tjänsterna eller de särskilda mål som ålagts tillhandahållaren och/eller
leverantören av en tjänst i allmänhetens intresse kan uppfyllas. Vid fastställandet av
sådana kvalitetsnormer skall följande punkter beaktas:
Skydd och säkerhet för användaren av tjänsten.
Normens lämplighet och proportionalitet i förhållande till tjänstens mål och kostnader.
Största möjliga spridning och offentliggörande av normen.
Enkel och effektiv kontroll av uppfyllandet av normen, som skulle kunna bestämmas
på grundval av en stadga eller en uppförandekodex.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av sin resolution av den
14 januari 2004, sin resolution av den 9 mars 2005 om halvtidsöversyn av
Lissabonstrategin1, sin resolution av den 15 mars 2006 till Europeiska rådets vårmöte
1 EUT C 320 E, 15.12.2005, s. 164.
PE 372.142v01-00 8/11 PR\612110SV.doc
Extern översättning
SV
2006 med avseende på Lissabonstrategin1 samt föreliggande resolution lägga fram ett
förslag till lämplig lagstiftningsram.
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och
kommissionen.
1 Antagna texter, P6_TA(2006)0092.
PR\612110SV.doc 9/11 PE 372.142v01-00
Extern översättning
SV
MOTIVERING
Vikten av offentliga tjänster
Tillgång till offentliga tjänster med hög kvalitet är en central politisk fråga. Bra skolor och
sjukhus, rent vatten, säkra och tillförlitliga transporter och energi ingår till exempel i de flesta
definitioner av god livskvalitet.
De offentliga tjänsterna är dock inte bara avgörande för enskilda medborgares livskvalitet. De
spelar också en nyckelroll i EU:s flaggskepp Lissabonstrategin, som syftar till att skapa
världens mest dynamiska, sammanhängande och hållbara ekonomi genom att ta till vara
styrkorna i EU:s sociala och ekonomiska modell. En god offentlig service kan bidra till att
övervinna ekonomisk stagnation, social utslagning och isolering, öka den sociala och
territoriella sammanhållningen samt förbättra EU:s inre marknads funktionssätt och den
externa konkurrenskraften.
Offentliga tjänster av hög kvalitet öppna och lättillgängliga, med lika tillgång för alla är
därför väsentliga inslag i den europeiska samhällsmodellen. Marknadskrafterna kan inte alltid
ensamma svara upp emot de offentliga tjänsternas dynamiska natur. Det är därför som
offentliga myndigheter på alla nivåer är djupt involverade i att tillhandahålla, reglera,
organisera och i olika utsträckning finansiera eller stödja sådana tjänster. Det är inte EU:s
uppgift att lägga sig i tillhandahållandet av sådana tjänster. I stället anser föredraganden att
EU bör skapa större rättslig säkerhet så att offentliga myndigheter på alla nivåer kan trygga
allmänhetens intressen när dessa tjänster tillhandahålls. EU kan också spela en roll för att se
till att standarderna är tillräckligt höga i hela Europeiska unionen och se till att
EU-medborgarskapet verkligen står för goda, effektiva och högt kvalificerade offentliga
tjänster.
Vad är offentliga tjänster?
Människor menar olika saker när de säger offentliga tjänster. En del ser offentliga tjänster
som de tjänster som tillhandahålls, eller finansieras, av den offentliga sektorn. För andra är det
avgörande kriteriet om tjänsterna tillhandahålls i allmänhetens intresse och i denna
komplicerade debatt har många andra definitioner förts fram.
Enligt föredraganden måste man börja med att klargöra de olika föreställningarna om
offentliga tjänster och skilja mellan tjänster av allmänt intresse som å ena sidan är sådana
tjänster som har kommersiell natur och som i huvudsak finansieras av användaren, vilka i
EG-fördraget definieras som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med artikel 16
i EU-fördraget, och å andra sidan tjänster som inte har kommersiell natur och som i huvudsak
finansieras med offentliga eller sociala medel och som kan betraktas som tjänster av allmänt
icke-ekonomiskt intresse, såsom tjänster av allmänt intresse som bara fyller sociala funktioner
eller sådana som är förbehållna offentliga myndigheter.
Tanken bakom artikel 16 är att skilja ut de tjänster som skulle kunna påverka den inre
marknadens funktionssätt i betydande omfattning på grund av att de är ekonomiska till sin
natur, från icke-ekonomiska tjänster som inte kan göra det. Icke-ekonomiska tjänster,
däribland till exempel polis och rättsväsende, betraktas som frågor enbart för olika nationella
förvaltningar, och EU har inga befogenheter i fråga om dessa. Tyvärr ger inte EU-rätten för
PE 372.142v01-00 10/11 PR\612110SV.doc
Extern översättning
SV
närvarande någon klar vägledning för hur man skall skilja mellan tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse, tjänster av allmänt intresse och andra tjänster vilket innebär att det i
enskilda fall inte är klart om och i vilken utsträckning EU:s regler för den inre marknaden
skall tillämpas. Föredraganden vill därför starta en debatt för att försöka klargöra detta.
Att respektera olika nationella traditioner
I hela Europa betraktas goda offentliga tjänster som ett grundläggande element i ett civiliserat
samhälle. Men nationella traditioner vad som tillhandahålls, hur och av vem varierar
mycket, vilket skapar missförstånd och förvirring om vad exakt som menas med offentliga
tjänster och en motvillighet att alls försöka utforma gemensamma europeiska kriterier och
riktlinjer.
Nationella, regionala och lokala myndigheter håller fast vid sin självständighet att utforma sin
politik för sina medborgare på sitt eget sätt. Men i praktiken möter de ofta inblandning från
Europeiska kommissionens eller EG-domstolens sida, när dessa bedömer deras verksamhet ur
perspektivet av EU-reglerna för den inre marknaden och till exempel anser att
korssubventionering strider mot reglerna om statligt stöd, inför betungande åligganden om
offentlig upphandling eller behandlar vissa åligganden att tillhandahålla offentliga tjänster
som hinder för EU:s inre marknad.
Enligt föredragandens åsikt finns det för närvarande inga garantier för att det finns ett
effektivt skydd för det lokala självstyret eller rättssäkerhet för dem som tillhandahåller
offentliga tjänster, för offentliga myndigheter, privata företag eller för dem som använder
tjänsterna.
Strävan att öka rättssäkerheten måste innebära att situationen klargörs för att trygga det lokala
självstyret och subsidiaritetsprincipen genom att fastställa sambandet mellan å ena sidan
reglerna för den inre marknaden och å andra sidan strävan efter mål som ligger i allmänhetens
intresse när de tjänster av allmänt intresse tillhandahålls som har en betydande ekonomisk
dimension och kan påverka den inre marknadens funktionssätt.
Förvirring och osäkerhet i dagens lagstiftning
Även om det föreslagna konstitutionsfördraget, när det väl ratificeras, kommer att ge
konstitutionella garantier för tjänster av allmänt intresse medför den detaljerade lagstiftning
som har ackumulerats under många år i praktiken en stor osäkerhet, eftersom bara de mest
generella principerna som styr de offentliga tjänsterna slås fast i fördraget, samtidigt som det
finns en detaljerad EU-lagstiftning som tolkar och tillämpar reglerna om den inre marknaden.
Det är inte klart i vilken utsträckning tjänster av allmänt intresse eller allmänt ekonomiskt
intresse omfattas av till exempel konkurrensrätten, lagstiftningen om den inre marknaden eller
regler som har utformats för att styra subventioner eller öppna offentliga upphandlingar.
Lagen utvecklas genom kommissionens och EG-domstolens ofta oförutsägbara svängningar.
Likaså har avregleringen av olika offentliga tjänster under åren såsom telekommunikationer,
post, energi och järnväg alltid grundat sig på olika regler som ökar komplexiteten och
osäkerheten i lagstiftningen. Dessutom är finansieringen och administrationen av offentliga
tjänster i EU beroende av hur rättspraxis och lagtolkning utvecklas, vilket är oförutsägbart.
PR\612110SV.doc 11/11 PE 372.142v01-00
Extern översättning
SV
De som hoppades på ett nytt, säkrare rättsläge för de offentliga tjänsterna blev besvikna på
kommissionens grön- och vitböcker om tjänster av allmänt intresse som nyligen kom och på
det nya meddelandet om sociala tjänster av allmänt intresse: kommissionens dokument skapar
ingen ökad rättssäkerhet på någon av de nämnda punkterna. Dessutom innebär förslagen till
ett tjänstedirektiv att nya frågor om de framtida villkoren för dynamiska offentliga tjänster
uppstår.
Krav på handling: större rättssäkerhet för de offentliga tjänsterna
För att värna om tjänster av allmänt intresse och sätta stopp för osäkerheten om rättsläget
behöver EU omedelbart, och parallellt med det arbete som för närvarande görs med det
vidare tjänstedirektivet en generell rättslig ram för de offentliga tjänsterna som komplement
till befintliga sektoriella och nationella bestämmelser, som införs på grundval av ett
gemensamt beslutsfattande med Europaparlamentet.
Den nya rättsliga ramen skall
§ klargöra ansvarsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna,
§ införa kriterier för en klar åtskillnad mellan tjänster av allmänt ekonomiskt och
icke-ekonomiskt intresse, för vilka olika lagbestämmelser gäller,
§ genomsyras av de lokala myndigheternas suveränitet att utforma och administrera de
offentliga tjänster som de ansvarar för,
§ trygga medborgarnas rätt till lokal medverkan och se till att deras behov, krav och
problem granskas skyndsamt och direkt, samt skydda konsumenternas rättigheter och
de samhälleliga rättigheterna,
§ respektera behovet av specifik sektoriell lagstiftning för en del tjänster och skapa en
klar koppling till denna lagstiftning och till det tjänstedirektiv som för närvarande
ligger på parlamentets bord,
§ trygga respekten för principerna om insyn, öppenhet, solidaritet, hög kvalitet på
tjänsterna, allmängiltighet, lika tillgång, partnerskap med det civila samhället och
arbetstagarnas deltagande,
§ klargöra de principer som styr finansieringen och kravet på offentlig upphandling av
offentliga tjänster, särskilt när det gäller annorlunda och nya former för att
tillhandahålla och administrera dem i en dynamisk offentlig sektor.
Själva definitionen, formuleringen, organisationen och finansieringen av tjänster av allmänt
intresse, både ekonomiska och icke-ekonomiska, måste förbli en uppgift för medlemsstaterna
och deras regionala och lokala myndigheter. Under förutsättning att de centrala normer och
kriterier som beskrivs ovan kan uppfyllas förutser föredraganden att lösningarna för
tjänsteutbudet på lokal nivå får största möjliga bredd och möter de lokala behoven.
