Terrorns ansikte är mörker. Bara mörker för ur terror kommer inget gott och den bärs inte upp av något ideal, bara av förakt för människors liv. Det finns ingen idé och inget ideal som motiverar att man med en lastbil kör över och krossar människor, barn, kvinnor och män, bara för att de finns där de kan dödas. Det är bara mörkrets krafter som står bakom terrorn och dödandet. Det är bara det mörkaste ur människors tankar som kan hylla dödandet av människor som på väg hem till de sina går på en trottoar, håller varandras händer eller tittar i skyltfönstren de passerar, när de går på strandpromenad i solen, på julmarknaden eller som turister passerar över en bro. Det är på det öppna samhällets gator som terrorn slår till, just för att det är öppet och ljust och just för att terrorn kommer ur djupet av mörkrets krafter.
Våra tankar går till dem som drabbades, de som dödades och deras familjer liksom alla dem som drabbats av skador som riskerar att förändra livet för ständigt. Det finns inget att triumfera i detta, bara att känna sorg för. Men det finns heller inget att kapitulera inför i detta. Därför att mörkrets krafter har inget som kan vinna.
Det händer i hela vår värld. Paris, London, Köpenhamn, Nice, Berlin, New York, Oslo och i Istanbul, Tel Aviv eller St Petersburg. Det beror inte på vare sig öppenhet eller på flyktingar utan på dem som vill mörda andra människor i det mörker de lever i. Det beror på dem som är skyldiga, som hatar och som odlar dyrkan till mörkret. De kan tro att det är en religion eller något ideal men det är ska det sägas än en gång bara mörkret de kommer ur.
De vill inget heller än att vi ska vända oss mot alla dem andra som de säger sig företräda. Ibland är det dem som själva har flytt från mörkret för att söka sig till ljuset, ibland är det dem som bara sökt sig till liv istället för död. De som drabbas av terrorn när Assad bombar eller när ISIS mördar. Det är inte de som är skyldiga utan det är den enskilde eller gruppen som hatar och föraktar människors liv som är skyldiga. Ska vi bekämpa terrorn och mörkrets krafter ska vi bekämpa och straffa dem som är skyldiga, inte göra mörkrets krafter en tjänst genom att låta andra bära ansvaret.
Det är snarare bristerna i vår egen kamp mot dessa krafter som vi ska syna. Naiviteten och oförmågan, den felvända toleransen och oförmågan att upprätthålla rättsstaten på varje millimeter i vårt land. Men i den oförmågan ligger också föreställningen att det är en grupp som ska bära skulden istället för de skyldiga.
Det finns anledning att diskutera och kritisera mycket av det som varit när det gäller kampen mot det mörkas krafter. Det kan göras en annan dag. I dag bör vi tänka på offren och att gemensamt stå upp mot dem som vill underminera vårt samhälle. Och vi måste göra klart att vi står upp för vårt gemensamma ansvar att bekämpa dem som tar människors liv, bekämpa dem eftersom de bara kan odla mörkrets tankar. De ska stoppas, straffas och få bära det fulla ansvaret för handlingar som är avskyvärda och bara har mördande som idé. Vi ska inte vika en millimeter för ljuset vinner alltid.