Svensk och europeisk klimatpolitik måste baseras på mer än käcka formuleringar om att vi bara har en jord och att vi måste börja nu. Det faktum att vi bara har en jord och att vi måste börja nu gör att vi inte kan hålla på med symbolpolitik och kontraproduktiva investeringar. Miljöpartiets klimatpolitik är i det perspektivet en bluff liksom de Grönas insatser i Europaparlamentet.
Ständigt över mål utan täckning, ständiga symbolutspel och ständig tro att regleringar löser de problem som bara kan lösas genom teknisk och ekonomisk utveckling. När vi i Europaparlamentet förhandlade fram reglerna för en ny energimarknad var målsättningar förenat med byråkratisk styrning det enda de gröna kunde tänka på, inte de förutsättningar som ger utveckling och omfattande resultat.
Miljöpartiets vurm för höghastighetståg är av den arten. För det första kommer de inte att påverka utsläppen förrän 2040, kanske inte förrän om 50 år. Dessförinnan kommer bygget leda till kraftiga ökningar av CO2 utsläpp fram tills tågen är i bruk om 20 till 50 år. Klimatministern hoppas att tågen ger minskningar 2040 men fram till dess motsvarar de ökade utsläppen tre miljoner bilars utsläpp.
Tre miljoner bilars utsläpp är i sin tur motsvarande de utsläpp som en kärnkraftsreaktor i användning kan ersätta, i Sverige eller i våra grannländer i Europas gemensamma energimarknad. De rödgröna avvecklar tre reaktorer, som skulle kunna bidra till minskade utsläpp motsvarande 9 miljoner bilars utsläpp genom att avveckla smutsig kolkraft i exempelvis Polen. Mp har förlorat allt grepp om proportioner.
Å ena sidan driver de rödgröna subventioner av elcyklar, som lett till prishöjningar och som konverterar cyklister till elcyklister. Å andra sidan ett projekt på 300 miljarder som kommer att tränga undan en lång rad andra viktigare infrastrukturinvesteringar och som bygger på att man från Stockholm till Paris har höghastighetsjärnvägar, liksom bron över Öresund som Mp var emot, och ytterligare broar på vägen.
Kanske kan då utsläppen minska 2040 eller 2050. Men då har vi en bilpark som är fossilfri. Vi har förmodligen ett flyg som har utvecklats på liknande vis som alla andra transportteknologier, mot mindre energianvändning och nya bränslen. Vi har då en fungerande energimarknad som utvecklar nya energikällor för våra transporter.
Miljöpartiets små symbolprojekt ger marginella minskningar, om ens några. Avvecklingen av kärnkraft ökar däremot utsläppen genom att förutsättningarna för att i Europa fasa ut kolkraft försämras dramatiskt. Miljöpartiets höghastighetståg ger positiva effekter tidigast 2040, då världen har passerat 2018 års planer på tåg.
Det blir som Waxholms fästning, färdig först när den tekniska utvecklingen gjort fästningen passerad av verkligheten. Visst är den vacker där den står i Stockholms inlopp, men den bidrog aldrig till Sveriges försvar, lika lite som Miljöpartiets höghastighetståg kommer ge mer än ökade utsläpp under byggnadstiden. Det gör att Miljöpartiets valparoll ”klimatet kan inte vänta” blir lätt löjeväckande. Bättre vore ”inte nu, men kanske sen”.