Det är obegripligt att Sveriges regering svartmålar nya Karolinska Sjukhuset som ett ”nationellt haveri” samtidigt som vi är andra som argumenterar för höjda forskningsanslag i EU. Till sist riskerar vi att nå en punkt då det internationella forskningssamfundet ställer sig frågan varför man skall tro på Karolinska när inte Sveriges regering gör det, varnar Gunnar Hökmark (M).
I mitt arbete med forskningspolitik i Europaparlamentet är det slående hur etablerat Karolinska är som ledande institution för kvalificerad forskning och avancerad sjukvård.
En förutsättning för detta är den internationella finansiering som gör att Karolinska har en bredd i forskning, i projekt och rekrytering av världsledande forskare som få andra. Det är en ställning och finansiering som Sverige kan förlora till andra kvalificerade aktörer om Karolinska förtalas av den egna regeringen.
Det är därför obegripligt att Sveriges regering svartmålar nya Karolinska Sjukhuset som ett ”nationellt haveri” bortom de proportioner som debatten om kostnader och investeringar kan motivera. Till skillnad från debatten i Stockholms läns landsting, skadar detta bilden av svensk medicinsk forskning i världen. Till sist riskerar vi att nå en punkt då det internationella forskningssamfundet ställer sig frågan varför man skall tro på Karolinska när inte Sveriges regering gör det.
Ett antal olika utredningar pågår nu för att bringa klarhet där vilsenheten i dag leder till ryktesspridning. Men i väntan på det kan lite sans och balans vara på sin plats.
För det första är det inte rimligt att jämföra med stora byggprojekt i Arabemiraten med de löner och arbetsförhållanden som där är. Vi tillhör de länder som har världens högsta byggkostnader oavsett det är Nationalmuseum som ska renoveras, regeringskansliet förnyas eller ett avancerat forskningssjukhus som ska byggas.
För det andra jämför man druvor med meloner. Kostnaden för den nya byggnaden, som fortfarande är 14,5 miljarder, jämförs med totalsiffran på drygt 61 miljarder, som är summan av byggnaden, ytterligare byggnader, medicinsk utrustning och dessutom underhålls- och driftskostnad fram till 2040. Ett exempel på desinformation är ”dörren” som sades kosta mer än 1,2 miljoner. Det var ingen dörr utan nödutgång som skulle byggas om till helt ny entré, med en kostnad hälften av vad som påstods.
För det tredje är påståendena att medicinsk utrustning för nära 5 miljarder kronor ingick i det ursprungliga beloppet fel och lika befängt som att man på ett världsledande sjukhus fram till 2040 skulle arbeta med medicinsk teknik från 2010.
Oaktat de utredningar som krävs är det ett av världens mest avancerade forskningssjukhus som vuxit fram. Inget svenskt universitet tar emot så stora internationella anslag för medicinsk forskning som Karolinska. Enligt EU-kommissionen handlar det hittills om 80,2 miljoner euro under nuvarande sjuåriga forskningsprogram, det vill säga över 800 miljoner kronor för världsledande forskning i Sverige.
Med motsvarande nivåer i framtiden innebär detta över 2,5 miljarder i forskningsanslag från 2019 fram till 2040. Eftersom jag och andra argumenterar för att dubbla EU-budgeten men blir det bara 60 procent kan det, om Karolinska hävdar sig i konkurrensen, ge 4 miljarder i forskningsanslag.
För att inte göra som S: dessa forskningspengar fördelas utifrån excellens och inte utifrån regeringars svartmålning. Men Karolinskas förutsättningar att i konkurrens med många andra kvalificerade projekt lyckas lika bra som tidigare, och helst bättre, påverkas av den bild den egna regeringen sätter.
Regeringens attacker och det hån som Socialdemokraternas affischkampanj innebär, riskerar att skada svensk sjukvård mer än den fördubbling av sjukvårdsköerna som inträffat sedan regeringen Löfven tillträdde. Ska vi klara svensk vård behövs Nya Karolinska med sin avancerade sjukvård och forskning. Det borde medarbetarna få höra.