Hoppa till innehåll

Statliga underskott stimulerar inte ekonomisk tillväxt utan just det motsatta- Artikel NA

  • av

Den kris Europas länder mötte 2008 har visat vilka som fallit för vurpan och slagit omkull.

Statliga underskott stimulerar inte ekonomisk tillväxt utan leder till just det motsatta. En politik vi ser resultat av i Frankrike och som vi riskerar att nu bli varse om i Sverige med en samarbetsregering som nu väljer att slopa överskottmålet och istället vill skjuta balanskraven framför sig. Precis som i Frankrike vill man nu anpassa de budgetpolitiska målen efter utgifternas utveckling istället för att anpassa politiken efter de reformer som krävs för företagande och jobb.

Privatiseringar, reformer och en återhållsamhet inom den ekonomiska politiken är beviset på att Sverige och Tyskland lyckats med det som så många andra länder idag inom den Europeiska unionen inte ens kunnat drömma om. Tillväxt, nya jobb och ökad sysselsättning. Istället ser miljoner av EU:s medborgare sitt jobb, sitt företag och sina investeringar försvinna till förmån för statens växande skuldberg och en välfärd som inte lever upp till den enskildes behov av skola, sjukvård och framtidtro.

Historien upprepar sig och trots att vi gång på gång, i land efter land ser hur trixande med budgetregler leder till slappare hantering av landets och skattebetalarnas pengar, lever denna ekonomisk politiska föreställning, om att statliga underskott ger tillväxt och trygghet, kvar utan att i många fall alls ifrågasättas.

Denna ekonomiska tankevurpa har sin bakgrund i den keynesianska teorin om att regeringar borde stimulera efterfrågan i dåliga tider och strama åt den i goda. På det viset skulle människor få jobb i stora offentliga projekt och i en industri som stimulerades av den efterfrågan den mötte. Det var fel då och det är fel idag.

Den kris Europas länder mötte 2008 har visat vilka som fallit för vurpan och slagit omkull.

Det som nu börjar kravla sig upp och se en ljusning är de länder som minskar sina underskott och skapar ordning i finanserna. I olika hastighet ser vi nu i Storbritannien, Lettland, Litauen, Spanien och Portugal nya investeringar och jobb växa till.

Det avgörande för ekonomisk tillväxt är konkurrenskraft och utbudsreformer som gör att människor kommer ut på arbetsmarknaden, har en utbildning som är relevant och kvalificerad, att det är lätt att starta företag och investera i dem.

Därför är det ingen tillfällighet att det är i Sverige och i Tyskland jobben har ökat som mest. En återhållsam ekonomisk politik som bygger på utbudsreformer, konkurrenskraft och på att värde skapas i människors frihet att utbilda sig, starta och driva företag och investera i framtiden har visat sig framgångsrik. Trots detta ser vi nu hur den nya regeringen vill slopa de mål som har gjort Sverige framgångsrikt och istället väljer att följa Frankrike och Greklands exempel om att anpassa målen efter utgifter istället för det ansträngningar som målen kräver. Det är förödande för Sverige och en vurpa svenskarna inte vill falla offer för. Det är lätt att se hur den drabbar både välfärd och jobb.

Gunnar Hökmark, delegationsledare moderaterna Europaparlamentet