Sänkta skatter ger tillväxt och välfärd

Dyker inför utskottsmöte med den kroatiska finansministern ner lite i den kroatiska ekonomins utveckling. Efter krisen drabbades man av ett omfattande fall i BNP nära 13 %. Det ledde självfallet till växande arbetslöshet och stora underskott i de offentliga finanserna. Nu håller konsolideringen av de offentliga finanserna tillsammans med reformer på att ge resultat, BNP växer, den offentliga skuldbördan minskar och det offentliga underskottet har minskat från 7,8 till nu 1,8, med minskad arbetslöshet, ökande investeringar och växande sysselsättning som följd. Sänkta inkomstskatter är ett av skälen, liksom till en del minskad moms, eller som EU-kommissionen noterar:

“The total cost of the reform is however expected to be partially offset by the stronger growth, as the tax cuts boosts consumption and investment.”

Det är inte det enda skälet. Valutakursförändringar har gjort statsskulden mindre samtidigt som upplåningen blivit billigare på grund av låga räntor. Men den viktiga poängen är att sänkta skatter ger ökade skatteintäkter. Just på grund av att de bidrar till investeringar, ökad konsumtion och fler anställda. Och det var ju det vi såg även i Sverige under alliansens tid. Sänkta skatter ledde till fler skattebetalare, ekonomisk tillväxt och ökade skatteintäkter. I ett land som har ett av världens högsta skattetryck, som driver i väg utländska experter, forskare, idrottsmän och företag och som gör det dyrare att anställa är sänkta skatter ett viktigt steg för att slå vakt om välfärden.

Höjda skatter hotar välfärden, liksom för övrigt förbud mot företag som står för en stor del av vår välfärdsverksamhet.