Frankrike driver nu tillsammans med EU-kommissionen frågan om att införa en digital skatt i EU. Den franske finansministern Bruno Le Maire har i svensk media försökt övertala den svenska regeringen att säga ja till förslaget.
Le Maire menar att företag inom den digitala sektorn inte betalar skatt, men det är fel. De betalar arbetsgivaravgifter, moms, inkomstskatter och bolagsskatter som alla andra företag. Många företag inom den digitala ekonomin kräver däremot en omfattande omsättning för att kunna ge vinst.
Det är viktigt att Sverige fortsatt står upp mot Frankrike och säger nej till en digital skatt i EU, trots att vi har en övergångsregering och att det kan dröja tills en ny regering är på plats.
Förslaget från Kommissionen som flera länder nu vill införa innehåller alla fel. För det första skulle det innebära en helt ny logik för beskattning. Företag skulle beskattas för omsättning istället för vinst, där omsättningen i varje medlemsland blir skattebasen. Företag som exporterar skulle betala mer skatt dit de exporterar snarare än där de skapar värde eller gör vinst. Exportorienterade ekonomier skulle förlora delar av sin skattebas.
Innovation skulle inte längre beskattas där innovationen skapas, utan där försäljningen sker. Logiken om att värdet av en vara eller tjänst uppstår vid konsumtion och inte vid utveckling och produktion vore direkt farlig. Innovationsorienterade ekonomier skulle ta skada eftersom länder med kluster för innovation och utveckling skulle förlora intäkter. En digital skatt skulle underminera mindre medlemsländers skattebaser till förmån för de större.
Låt oss testa den franska finansministerns skattelogik på ett annat område, till exempel den franska vinproduktionen. All ansträngning som de franska vinproducenterna gör i processen med att framställa vin skulle med den nya skattelogiken vara meningslös tills någon konsumerar vinet, eftersom finansministern hävdar att värdet skapas och ska beskattas vid konsumtion.
Jag hävdar istället att värdet uppstår genom produktion, forskning och utveckling, innovation och hårt arbete. Denna princip borde gälla oavsett om det är en svensk techentreprenör eller en fransk vinproducent som beskattas.
För det andra skulle start ups beskattas för sin omsättning snarare än sin vinst, eller förlust i jakten på lönsamhet. Flera digitala företag har blivit globala succéer långt innan de gjort vinst. Nu vill den franska finansministern att företag som går med förlust ska beskattas innan de når lönsamhet. Det skulle hindra utvecklingen av den digitala ekonomin i Europa.
För det tredje förespråkar Kommissionen, Frankrike och flera andra medlemsländer att EU ska ignorera samarbetet inom OECD för att införa ett EU-unikt system. Den digitala ekonomin är en global fråga. Det vore förödande för EU att införa en beskattning av digitala företag som kommer ge andra delar av världen ett försprång vad gäller innovation och digitalisering. Ett system för digital beskattning måste utvecklas inom ramen för OECD.
På längre sikt skulle principen om att multinationella företag ska betala skatt baserat på var de har sin omsättning innebära att länder med stora marknader som Kina, Indien och USA skulle få en allt större del av europeiska företags bolagsskatt, oavsett vinsten i dessa företag.
För det fjärde är förslaget utformat för att beskatta amerikanska företag som verkar i Europa. Det ska inte underskattas att förslaget hotar att försvåra de redan ansträngda handelsrelationerna mellan EU och USA.
Det finns alla skäl för Sverige att fortsatt bestämt säga nej till den digitala skatten. Den motverkar digitalisering, underminerar den svenska skattebasen, skärper konflikten med USA och lanserar en ny logik för beskattning som skulle leda till att andra delar av världen tar över bolagsskatter från innovativa europeiska företag.