Alla folks frihet – hela världens fred. Så lät det förr när svenska socialdemokrater demonstrerade på Första maj. Då nonchalerade man visserligen att halva Europa låg under socialistiskt förtyck bakom en järnridå präglad av diktatur och planekonomi. Men man insåg likväl att vägen till en fredlig värld byggde på folkens frihet även om man aldrig ville dra den slutsatsen för Europas del.
Därför kom kraven på fria val, demokrati och självständighet åt de baltiska staterna från andra, med socialdemokraterna som direkta motståndare. Tack vare andra har dagens Europa formats genom att överbrygga de klyftor som järnridån och diktaturen gav.
Nu står vi på nytt inför utmaningar som handlar om nationers rätt till självbestämmande och en europeisk fredsordning präglad av respekten för demokrati och frihet. Rysslands aggression mot Ukraina är unik i sitt förakt för internationella lagar och regler, för de avtal som Ryssland ingått i och för ett annat lands suveränitet. Regimen Putin har krävt ett mandat från det ryska parlamentet, från Duman, om att inleda ett krig mot ett annat land för att invadera dess gränser och annektera dess territorier.
Det är ett led i Rysslands politik mot sitt grannskap har utvecklats. Kriget mot Georgien, utpressningen mot Armenien, den militära närvaron i Moldavien och den tidigare ekonomiska krigföringen mot Ukraina är alla ett utslag av en rysk politik som har till syfte att underminera och destabilisera andra länders självständighet och utveckling mot demokrati och rättsstat.
Ukraina är självfallet inte ett hot mot Ryssland men demokrati och rättsstat hotar regimer som Putins liksom de var ett hot mot regimen Janukovitch.
Detta är en av Europas största utmaningar. Den handlar om utvidgningen av demokrati och frihet, om säkerhet och stabilitet och om respekt för den europeiska fredsordning som Europeiska unionens utveckling har lagt grunden för.
När socialdemokraterna presenterade sitt manifest inför Europavalet fanns inget med om denna övergripande och avgörande utmaning för europeisk politik. Det är i det närmaste ofattbart att någon kan presentera en politik för Europas framtid utan att på något sätt beröra ett så avgörande hot mot europeisk framtida säkerhet och frihet.
När Europaparlamentet hade sin sista session inför valet tog den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet beslutet att inte ha någon uppfattning om den resolution som fördömde Rysslands aggression mot Ukraina och sina grannar. Det var i sig anmärkningsvärt när samtliga andra partier utom kommunisterna röstade för resolutionen och det hedrar de svenska socialdemokraterna att de till slut röstade för. Men när det var dags att presentera ett manifest för Europas politik de kommande 5 åren, för politiskt agerande i Europaparlamentet och för hur vi ska möta de stora utmaningarna fanns frågan om fred, säkerhet och frihet i Europa inte med. Det är ofattbart.
Nu kan socialdemokraterna reparera detta lite grann genom att på första maj återkomma till det avgörande sambandet Alla folks frihet – hela världens fred. Stefan Löfven bör nu klargöra att Rysslands aggression mot Ukraina och sina grannstater är ett hot mot europeisk fred och säkerhet som inte kan accepteras som ställer krav på ett samlat europeiskt agerande oavsett partipolitik. Annars upprepar man ett historiskt misstag från tiden för de baltiska staternas självständighetssträvanden.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är moderaternas förstanamn till Europaparlamentet och startade en gång Måndagsrörelsen till stöd för balternas självständighet