Om en regering som ville att tidningar skulle stå under offentlig kontroll, istället för att som man skulle kunna säga vara marknadsstyrda och därmed låta vinsten urholka kvalitet och journalisters löner, höjde skatten på tidningspapper så att priset dubblas kommer många tidningar sannolikt få svårigheter att överleva. De tidningar och medier som däremot anses vara public service kan då få ett stöd för sin journalistiska verksamhet som beskrivs som samhällskritisk.
Om man till detta lägger att vissa tidningar beviljades distributionsstöd samtidigt som de offentliga radio- och tv-kanalerna kan förlita sig på den offentligt ägda infrastrukturen för sina sändningar skulle vi ha ett antal konkurrenssnedvridande faktorer som påverkar priser och lönsamhet[OE1] .
I det läget kan säkerligen politiska makthavare som föraktar marknadsstyrning säga att det är marknaden som gör det olönsamt att bedriva tidningsverksamhet för alla dem som då drabbas av den höjda skatten på tidningspapper och reklamskatten. De kan till och med lite grötmyndigt förklara att det är viktigt att prismekanismen får slå igenom så att det inte blir någon överkonsumtion av tidningspapper i en tid då man måste värna den svenska skogens resurser till annat.
Förutom att det finns betydande likheter med den svenska mediebranschen i exemplet ovan, med undantag för den extra skatten på tidningspapper illustrerar exemplet den svenska elmarknaden.
Där har kärnkraften tidigare belastats med en särskild effektskatt och präglats av det långsiktiga beslutet att den skulle fasas ut senast 2040 samtidigt som vindkraften har subventionerats både med sina rörliga kostnader och med sina fasta anläggningar. Någon hänsyn i prisbildningen till det faktum att el från kärnkraft, liksom från vattenkraft och kraftvärme har en kvalitet som gör att den är stabil och kan upprätthålla elsystemets stabilitet inte bara när det gäller effekt och leveranser utan också vad gäller spänning och frekvens som är avgörande för att systemet i sin helhet ska fungera har inte tillåtits påverka prisbilden.
Utan rätt spänning och frekvens fungerar inte distributionen genom kraftnätet. Den funktionen kan inte vindkraften bidra med vilket inte är något problem så länge det finns tillräckligt med stabil elproduktion i systemet som kan garantera dess stabilitet. Den högre kvaliteten i el från kärnkraft liksom från vattenkraft avspeglas i relativt högre rörliga kostnader än för vindkraft, som dessutom genom subventioner inte behöver täcka upp för de fasta kostnaderna helt och fullt.
Det är klart att det då kan sägas, inte minst från monopolproducenter som med högre priser tjänar på bortfall i produktionen, att kärnkraft med de priser som vi tidigare har haft är olönsam.
Men det är ett beslut som bottnar i en politik som syftade till att avveckla kärnkraften, inte på de faktiska priserna och relationen mellan dessa och de tjänster som de olika kraftslagen bidrar med. Det är politiskt manipulerade prisrelationer som inte säger något om det ena eller andra kraftslaget är lönsamt eller ej. Det är inte priser som utvecklats genom utbud och efterfrågan utan genom politisk styrning, regleringar, subventioner och skatter.
Det gör självfallet att prismekanismen inte fungerar så som den ska göra i en marknadsekonomi. Det är genom politiska beslut, och genom politisk styrning som de sex kärnkraftsreaktorerna avvecklats, i några fall mycket konkreta beslut i riksdagen, inklusive de fyra som avvecklats under regeringen Löfven/ Andersson. Att syftet var att kväva kärnkraften till döds genom skatter var inget som den dåvarande vice statsministern Åsa Romson hymlade om. På så sätt slapp man att betala kompensation till kraftverksägarna.
Det är också den politiska vilja som har präglat socialdemokraterna och Magdalena Andersson. Magdalena Andersson gjorde det till sitt särskilda budskap att ironisera över kärnkraft och dess brist på modernitet och lönsamhet. Att hon nu kryper till korset kvart över tolv, liksom i Nato-frågan, frigör henne inte från ansvaret för en politik som skadat Sverige, svensk ekonomi och som nu gör oss utsatta för den ekonomiska krigföring Putin ägnar sig åt mot Europa.
S har liksom Mp och V sagt att de ville avveckla kärnkraften och de har avvecklat de reaktorer som nu skulle behövas. Det är ny ynkligt att se hur de som tidigare höll storvulna anföranden om hur kärnkraften skulle läggas ner skyller ifrån sig.
Hade inte avvecklingen av fyra reaktorer nu de senaste åren skett hade vi inte haft den katastrofala obalansen som drabbar elområdena tre och fyra. Vi hade inte haft de katastrofala överföringsavgifter som nu blir till en extra icke-beslutad beskattning på närmare 100 miljarder. Momsen hade inte rusat med elpriserna och drivit fram ännu högre skatteintäkter.
De priser som elkonsumenter i dag möter beror på en bristsituation i södra Sverige som är skapad genom genom aktiva politiska beslut i strid med både kunskap och andras uppfattningar.
Eftersom det är uppenbart att vi inte haft en bristsituation i södra Sverige om vi istället hade haft ett möjligt överskott är ansvaret för det som nu sker Magdalena Anderssons, som drivit frågan och suttit i den regering som drivit igenom detta.
Utan avvecklingen hade prisbildningen på svensk el hade varit mer likformig över hela landet. Vi hade heller inte haft beroendet till fossil kraftproduktion utomlands och i Sverige som direkt påverkas av olje- och gaspriserna.
Vi hade likväl haft högre priser men inte av det skenande och volatila slag som vi nu ser. Vi hade haft en god tillgång på el vilket har en direkt påverkan på den svenska elmarknaden även om en begränsad del av dess produktion kan gå på export. Socialdemokraternas avvecklingspolitik handlar om närmare hälften av dagens priser i södra Sverige. Inte undra på att de har panik när de inser vad de har gjort.
Vi har nu skenande elpriser på den svenska elmarknaden som förvisso påverkas av den europeiska marknaden men som allra mest drivs av det bortfall av kraftproduktion som de rödgröna drivit igenom.
Det är klart att de inte vill erkänna konsekvenserna av detta eftersom de under lång tid förnekat varje form av konsekvens. En populär beskrivning har till och med varit att vi har elöverskott, vilket över året stämmer eftersom vi på ett år producerar mer el än vi själva använder. Men det är lika fel som att säga att höstens regn kompenserar för vårens torka. Har man fötterna i ugnen och huvudet i kylskåpet är medeltemperaturen lagom.
Sverige har en kapacitetsbrist på elproduktion orsakad av politiska beslut som på samma sätt som den tyska avvecklingen påverkar prisbildning och tillgång. Det handlar om ansvarslösa beslut och flykten från ansvar bekräftar detta.
Magdalena Andersson har en personlig roll i detta eftersom hon aktivt drev avvecklingen. När S i dag säger att man är för kärnkraft är det ett underkännande av årtionden av faktiskt genomförd politik som vi nu alla lider av.
Nu har vi genom den europeiska elmarknaden en förstärkning av priskonsekvenserna som följer av avvecklingen. Svenska elkonsumenter, företag och hushåll, kommer få uppenbara problem att klara hushållsekonomin och överleva som företag. Ett land som till stor del byggt sitt välstånd på en energiintensiv, och energieffektiv, industri ser nu en av de mest grundläggande faktorerna för konkurrenskraft och företagens utveckling vittra sönder.
Tillåter vi dagens prisnivåer slå igenom fullt ut på konsument är det inte prismekanismen det handlar om utan om överföringsavgifter på närmare 100 miljarder, en moms som blir större och större ju högre elpriserna är och monopolpriser som kan sättas bara genom att det inte finns någon egentlig konkurrens.
Oavsett hur vi gör för att mildra detta kommer vi ha elpriser som är svåra för företag och hushåll att bära. Oavsett kommer prisnivån att påverka elanvändningen, från kortare duschar till företag som stänger ner produktion under delar av dygnet eller veckan. De som menar att insatser för att mildra prisnivåerna skulle leda till ökad elanvändning har glömt verkligheten bortom skrivbordet. Även med stora insatser för att mildra konsekvenserna av den beskattning som ligger ovanpå elpriserna kommer dessa vara så höga att de påverkar konsumtionen drastiskt.
Saken är att de priser vi nu ser framför oss har upphört att vara styrande och är numera strypande. Det finns ingen möjlighet att på kort sikt öka utbudet av el, vilket är en för prismekanismens roll att verka för och då blir alternativet att stänga ner i den omfattning som priserna rusar.
Det hela blir mer akut eftersom vi står framför en krigsvinter. Kriget pågår i Ukraina och det pågår i Europa genom den ryska ekonomiska krigföringen mot de länder som är beroende av naturgas och olja. Syftet är att slå sönder så mycket i det europeiska samhället att vår uthållighet slås sönder. Då hjälper det inte med käcka tillrop att de höga elpriserna är vad vi betalar för kriget och att det är ett intet mot de offer som människor i Ukraina tvingas till.
För Sveriges del beror de höga elpriserna till stor del på svensk politik men det finns oavsett det heller ingen anledning för oss att låta Putin bomba ut europeisk industri genom priser istället för missiler.
Av detta följer att EU nu bör pröva olika marknadskonforma lösningar för att mildra gasprisernas inverkan på hushåll, företag och elmarknad. I Sverige bör vi göra det genom att pröva olika modeller för att låsa priserna och deras utveckling vid nivåer som är kontrollerbara. Moderaternas och öviga oppositionens förslag om högkostnadsskydd är ett steg på den vägen.
I en sådan politik måste ingå förändringar av momssystemet. Andra steg är att låta överföringsavgifterna återgå till de företag och hushåll som betalar dem på grund av regeringens energihaveri. En möjlighet är att binda elpriset för fasta el-leveranser som motsvarar en minskning med till exempel 10% av föregående års elkonsumtion, en annan möjlighet är att låta det variera från en normalnivå där normalpriset sätts. En ytterligare möjlighet är att garantera ett visst tak samtidigt som hushåll och företag då för kännas vid en styrning av deras elkonsumtion.
Elmarknaden har nämligen kommit att hamna i krigszonen samtidigt som vi har rustat ner vårt motståndskraft genom avvecklingen av kärnkraftoch och den måste ses som en del av Rysslands krig mot Europa.
Elmarknaden har under lång tid utvecklats långt bort från normala marknadsmekanismer för prisbildning. Den svenska ellmarknaden, liksom den tyska, befinner sig nu i konsekvenserna av ett politiskt haveri som drabbar människor och företag. Till detta kommer att den blivit en del av kriget.
Därför måste vi nu se till att balansera de konsekvenser som en manipulerad prisbildning och ansvarslösa politiska beslut har gett samtidigt som vi möter Putins krigföring. Det bör vi inte göra genom hurra-rop för priser som skapar misär eller genom en idealiserad tro på att utslagna företag är vårt offer. Ett krig vinner man inte genom att lägga sig ner och dö.
[OE1]Reklamskatten är avskaffad