I en tid präglad av ett pågående krig i Europa, en hotfull och tragisk utveckling i Mellersta Östern och därmed stora utmaningar för Europeiska unionen måste en svensk regering veta vad som krävs för att värna demokrati, fred och europeiskt samarbete. Hur EU kan klara dessa utmaningar har en direkt betydelse för svensk säkerhet och för stabiliteten i vår del av världen.
Stefan Löfven (S) kan därför inte ge sken av att han i en regering baserad på Vänsterpartiet och Miljöpartiet ska lösa de viktiga frågorna med allianspartierna. Så fungerar inte arbetet i en regering som har ansvaret för utrikespolitiken och förhandlingarna med 27 andra länder i Europeiska unionen.
Regeringen är kollektivt ansvarig och det innebär att Jonas Sjöstedt, Hans Linde, Gustav Fridolin och Åsa Romson alla kommer att vara lika delaktiga i de beslut som formar svensk politik i Europa som Stefan Löfven och Magdalena Andersson.
En rödgrön röra i dessa frågor kommer i bästa fall försvaga Sveriges röst efter att vi under de senaste åren allmänt omvittnat varit en av de starkaste. I sämsta fall kommer vi medverka till att försvaga Europeiska unionen i de viktiga frågor Europa måste möta gemensamt.
Kriget i Ukraina förs både av pro-ryska rebeller och direkt genom Ryssland. Det är ett krig som pågår i dagens Europa och riktar sig ytterst mot en europeisk huvudstad – Kiev –som ligger närmare Stockholm än Bryssel. Den ryska aggressionen riktar sig inte bara mot Ukraina utan mot alla de grannstater, som man anser sig ha rätt att styra över och manipulera.
Det gäller de baltiska staterna, liksom en lång rad av medlemmar i EU, och är ett hot som riktar sig mot den europeiska säkerhetsordning som vi sedan början på 1990-talet tar för givet.
Dessförinnan hade svenska socialdemokrater vägrat att erkänna balternas rätt till frihet eller ens det faktum att de var ockuperade. Socialdemokraternas historia i frågan om balternas frihet den gången är därför en särskild utmaning för Stefan Löfven.
Nu verkar Stefan Löfven vara omedveten eller ovillig att beskriva kriget i Ukraina som ett krig. Hans tilltänkta regeringspartner Jonas Sjöstedt anser att ansvaret för konflikten ska läggas på EU som öppnat upp för handel, politiskt samarbete och Ukrainas fria val.
Miljöpartiet vill inför den ryska upprustningen rusta ner och ser liksom Vänsterpartiet svenska försvarsansträngningar som en provokation gentemot Kreml. Vänsterpartiet kritiserar pliktskyldigt annekteringen av Krim men gör angriparen till ett offer för demokratiernas samarbete samtidig som Löfven undviker att kalla kriget ett krig. Miljöpartiet lever i föreställningen att konflikten kan läsas genom fredskårister. Så kan inte en svensk regering agera i Europa.
Sverige måste, liksom vi en gång stod upp för balternas rätt till frihet, bidra till en stark europeisk politik som värnar europeiska gränser och europeiskt samarbete. Det är omöjligt med en regering som i sin politik påverkas av Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans med en velande socialdemokrati.
Under den kommande mandatperioden avgörs den historiska frågan om en transatlantisk marknad genom ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA. Det är ett avtal som öppnar upp för mer handel, mer investeringar, mer kunskapsekonomi och mer samarbete mellan världens viktigaste ekonomier och de viktigaste demokratierna. I den värld vi lever i är det samarbetet viktigare än någonsin.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till detta avtal medan socialdemokratiska företrädare säger ja och nja.
Sverige är i dag pådrivande i dessa förhandlingar eftersom vi vet hur viktig fri handel är för den globala utvecklingen och hur avgörande avtalet är för svensk industri och svenska jobb. En svensk regering som inte orkar ha en politik för att agera i denna fråga kommer att bidra till en förlorad historisk möjlighet för att värna både ekonomisk utveckling och demokratiernas ställning i världssamfundet.
Europeiska unionens stöd för Ukrainas självständighet och för europeiska länders integritet och gränser samt frihandelsavtalet med USA kan inte hanteras av en splittrad regering eller av politiker som styrs av anti-amerikanism eller tillväxt- och handelsfobi. I dag är vi en nyckelspelare i dessa frågor. Stefan Löfven bör ge besked hur han som statsminister ska hantera Vänsterpartiets och Miljöpartiets utrikespolitiska prioriteringar.
Gunnar Hökmark (M)
delegationsledare Europaparlamentet