Riksbanken fortsätter sitt arbete med att skapa en finansbubbla. Det är innebörden av den nu ännu mer sänkta minusräntan. Samtidigt arbetar man enträget för att minska den svenska konkurrenskraften genom att försöka nå ökad inflation och driva upp lönerna. Som ett medel för att möta en ökad global konkurrens är en räntepolitik som syftar till att öka de svenska lönekostnaderna svårt att förstå.
Svensk ekonomi präglas av hög tillväxt, ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Den går tack vare ett extra år med alliansbudget som tåget eller som en nyproducerad Tesla. Men eftersom inflationen är låg anser Riksbanken att den låga inflationen är huvudproblemet i den svenska ekonomin. Därför har man nu än en gång sänkt räntan, nu till en reprorönta på minus 0,5 %. Det kommer leda till ännu mer stigande tillgångsvärden och stigande fastighetsvärden.
Jakten på inflationen kan bara förklaras med att Riksbanken sitter fast i gamla ekonomiska modeller som säger att låg inflation är ett uttryck för låg efterfrågan som håller tillbaka den ekonomiska tillväxten och håller uppe arbetslösheten. Men vi har en hög ekonomisk tillväxt, vi har haft en unikt hög reallönetillväxt, vi har en hög efterfrågan och en stabil konsumtion, inte minst av alla de varor och tjänster som nu präglas av nerpressade priser på grund av digitalisering, sänkta råvarupriser och ökad global konkurrens.
Digitaliseringens ökade produktivitet leder till fler tjänster och varor med högre värde men lägre priser. Det stimulerar svensk ekonomi och stimulerar den samtidigt. Lägre oljepriser är inte ett problem för svensk ekonomi utan ger utrymme för ökad konsumtion, ökad efterfrågan och stärkt konkurrenskraft.
Den ökade globala konkurrensen leder till lägre priser för import – som stimulerar ekonomin – och därmed till ett växande konkurrenstryck. Tanken på att Sverige ska möta ökad konkurrens i den globala ekonomin genom att göra reala investeringar relativt dyrare än investeringar i finansiella tillgångar och genom att driva upp löneläget är en desorienterad tanke som hör hemma i en annan tid och på en annan karta men inte i vår tid och i vår verklighet.
Fel investeringar, ökade lönekostnader och en finansiell bubbla. Det är konsekvenserna av Riksbankens negativa räntepolitik. Den ser den växande internetekonomins lägre priser som ett problem för efterfrågan trots att den är en utmaning genom ökat utbud av varor och tjänster. Riksbanken är vilse, med en karta från 1970-talet, till synes ovetande om hög ekonomisk tillväxt och stigande sysselsättning och om den globala ekonomins ökade konkurrens.
Genom minusräntan motverkar man de strukturella reformer Sverige behöver och ger ett alibi för att behålla bostadsmarknad, arbetsmarknad, energimarknad och välfärdssektorn som de är, med mindre konkurrens, mindre investeringar och minskad konkurrenskraft. Så byggs bubblor.
Det är svårt att förstå.