Den överenskommelse som las fast på Europeiska rådet förhandlades under gårdagen mellan parlament och råd och ledde utan någon egentlig förändring till det förslag som Europaparlamentet ska rösta om på onsdag. Det är en överenskommelse som har som sin poäng att den kommer på plats och accepteras men som har betydande nackdelar i form av de undantag, regler och statsstöd av olika slag som utlovas.
Koldioxidläckage, det vill säga att industri som förlorar sin konkurrenskraft till företag i andra delar av världen på grund av kostnader för utsläppsrätter, anses uppstå om utsläppsrätterna leder till 5 % högre kostnader och om man har en handelsintensitet, med omvärlden, som överstiger 10 %. En industrisektor kan också bli undantagen om ett av dessa kriterier överstiger 30 %.
Industri som inte uppfyller dessa kriterier fasas in i utsläppsrätter från 2013 med 80 % fri tilldelning, 70 % fri tilldelning 2020 och ingen fri tilldelning 2025.
Nya kraftproduktionsanläggningar, för kol, gas och biomassa, som är förberedda för koldioxidlagring kan få 15 % subventioner. Medlemsstater får rätt att ta till finansiella stödåtgärder för att kompensera för elintensiv industri med förändrade statsstödsregler från 2010. Det innebär en risk för betydande utrymme för statsstöd inom den stor industrisektor.
Medlemsstater med mer än 30 % kol och mindre än 50% av genomsnittlig BNP i EU ska få fasa in från 30% auktionering från 2013 till 100 % 2020. Det är alla nya medlemsstater förutom Slovakien och Slovenien. De nya medlemsstaterna får också 10% av de totala utsläppsrätterna förutom att Polen och Rumänien får ytterligare 2% eftersom de 2005 hade minskat med 20% i förhållande till Kyoto( vilket beror på att osund industri las ner av ekonomiska skäl efter planekonomins fall)
Kraftvärme ska behandlas som icke koldioxidläckande industri och fasas in med 70 % fri tilldelning baserat på benchmarking, ingen fri tilldelning 2020 och full auktionering 2025. Samma gäller överskottsenergi i industri. Och halva auktioneringsintäkterna ska öronmärkas av medlemsstaterna för åtgärder som ska minska utsläpp.
Kommer detta då leda till minskade utsläpp? Med all säkerhet, men osäkert med hur mycket. Säkert är att det är mycket krångel och byråkrati som kommer att följa i spåren av denna överenskommelse. Det förtar en hel del av den gloria som det franska ordförandeskapet vill ta på sig. Detta är inget bra klimatpaket. Det kommer att leda till betydande oklarheter men det är bra att det kommit något på plats. Men vi kommer under de kommande åren få anledning till att se över hela detta system. Ett grundproblem är att om ett system med utsläppsrätter och auktioner är bra för ett specifikt och definierat område blir det utsatt för stora spänningar och påfrestningar när det ska gälla hela ekonom och vitt skilda samhällsekonomier som inom EU.
Men det är likväl ett steg framåt och så långt man nu inför julen 2008 kunde komma med det som var kommissionens förslag om utsläppsrätter. Det är värt att stöda på onsdag med insikten att det kan utvecklas bättre både miljömässigt och ekonomiskt. De som under kommande år kommer att klaga på byråkrati och krångel kan komma ihåg att det inte är Europasamarbetet som sådant som ledde till detta utan strävan att nå en klimatöverenskommelse som omfattar alla.