Svensk bolagsrätt med differentierad rösträtt är under återkommande attacker inom EU.
I Europaparlamentets ekonomiska utskott fanns nyligen en begäran att kommissionen snarast skulle föreslå one-share, one vote då det vore en förutsättning för transparens, öppenhet för gränsöverskridande företagsköp och good governance.
Det är en felaktig utgångspunkt. Eons köp av Sydkraft är det senaste exemplet på att den differentierade rösträtten inte hindrar gränsöverskridande företagsköp. Den skapar inte heller några problem för transparens, tvärtom blir det mycket tydligt var ägaransvaret ligger. Dessutom ger vår bolagsrätten och det svenska systemet en unikt god bild av vem som äger företag. Slutligen markerar den differentierade rösträtten att en ägargrupp har ett tydligt och långsiktigt ansvar för företaget där andra kan ses som ägarlösa.
Beslutet i utskottet, och i parlamentet, blev ett helt annat. På mitt initiativ beslutade utskottet att kommissionens externa utredningsgrupp inte ska syfta till något särskilt förslag vad gäller rösträtten utan att den ska granska och analysera medlemsstaternas bolagsrätt för att belysa transparens, möjligheter till gränsöverskridande företagsköp och good governance:
”Europaparlamentet ser fram emot resultaten av den externa utredning som kommissionen beställt om proportionalitet mellan ägande och kontroll i företag som är börsnoterade i EU, förutsatt att denna utredning inte bara på ett objektivt sätt analyserar empiriska och teoretiska belägg för hur de olika modellerna för företagsägande i medlemsstaterna påverkar ekonomisk avkastning, ägandekontroll över företag och möjligheter för gränsöverskridande transaktioner utan även innehåller en sund analys av bolagsrätten med avseende på de större ekonomiska och rättsliga sammanhangen i medlemsstaterna och olika modeller för företagsstyrning. Parlamentet understryker att tillbörlig hänsyn bör tas till det faktum att behovet av insyn i strukturen för kontrollrättigheterna är en nödvändighet.”
Det betyder att främst franska, tyska och holländska ägarformer kommer att granskas. Vår differentierade rösträtt innebär däremot inga problem. Tvärtom är den bra. Den möjliggör för en engagerad ägare att behålla kontrollen över ett företag under villkor som är öppna och tydligt redovisade, gör det möjligt för de enskild entreprenör att sätta sin prägel på företaget även vid en vidgning av ägandet och är dessutom en fråga om ägarrätt och avtalsfrihet.
Det borde för svensk del inte längre handla om att defensivt försvara vår rätt att ha en differentierad rösträtt utan om att vinna ett ökat stöd för en modell som bidrar till starka ägare, underlättar för entreprenörer och kunskapsföretagare att vidga sitt aktiekapital och som handlar om avtalsfrihet för de som äger aktier i företag. Europa behöver fler entreprenörer, fler företag med starka ägare med långsiktigt ansvar. Hindren för gränsöverskridande företagssammanslagningar finns i andra länder och de hindren måste sättas under luppen. En stark svensk regering borde agera för att det sker istället för att hota näringslivet med att sälja ut den svenska bolagsrätten om man inte sitter tyst i båten.
Gunnar Hökmark (m) är ledamot i Europaparlamentets ekonomiska utskott