Gradvis faller en ny ridå ner som delar Europa. Det är inte den gamla järnridån som bakom dolde sig rustade arméer färdiga att marschera in i Västeuropa eller taggtråd som delade Europa mellan Öst och Väst.
Den nya ridån riskerar falla ner över de länder som efter Sovjetunionens fall inte kunde välja en tydlig europeisk identitet i stället hamnade under ett styre som präglades av den gamla sovjettidens makthavare inom kommunistpartier, säkerhetstjänster och nya ekonomiska makteliter.
Mot dessa länder, Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Armenien, Georgien och Azerbajdzjan anser sig Putinregimen ha rätt att hota militärt och politiskt.
Förra veckan tvingade man den armeniska presidenten Serzh Sargsyan på besök i Moskva att göra en helomvändning när det gäller landets kurs mot europeisk integration. I Georgien driver man på för att den nuvarande regeringen ska vända sig bort från Europa och därmed underlätta en obskyr maktutövning med förföljelser av oppositionen.
För att inte tala om Syrien där vi ser hur Putinregimen ger Assad sitt stöd, oavsett massmördande och kemisk krigföring.
Samtliga dessa länder blev för några år sedan en del av ett samarbete med EU som kallas det Östliga partnerskapet. Det syftar till att utveckla och stärka demokratiska institutioner och en rättsstatlig utveckling. De länder som nu riskerar at hamna bakom den nya ridån av obskyr rysk maktutövning måste stödjas att välja demokrati och öppenhet. Rysslands påtryckningspolitik visar hur viktigt det är med en utveckling av det Östliga partnerskapet.
Gunnar Hökmark
är vice ordförande för EPP-gruppen, Europaparlamentets största partigrupp och ansvarig för utvidgnings- och grannskapspolitik.