En dag med EPP-diskussioner i Prag kring Europas framtid. En liten promenad påminner om dess historia, och hur den kan skifta. Prag var länge ett av Europas viktigaste centra för makt och kultur. Här hade det tysk-romerska riket en av sina huvudstäder, här etablerades norra Europas första universitet öster om Rhen. Det var Europas första tyskspråkiga universitet och hit vallfärdade svenska studenter under sekler för den utbildning som gjorde Prag till ett kulturellt centra.
Det var här defenestration blev ett begrepp -kanske inte i sig en kulturell höjdpunkt – i samband med att den katolske kejsarens befattningshavare, utsedda guvernörer, slängdes ut från fönster i den stora borg som än i dag dominerar stadsbilden. De hade stoppat protestantiska kyrkobyggen och brutit mot den religionsfrihet som skapade fredlig samvaro mellan katoliker och protestanter. Och så startade 30-åriga kriget, som blev ett av Europas stora och sönderslitande krig men också ett av de skeenden som formade det moderna Europa, i konfrontationen men också dialektiken mellan protestantisk och katolsk samhällssyn.
Här fanns i modernare tid författarna Jaroslav Hasek som skrev om soldaten Svejk, som lovade sina vänner att träffas för en öl på Ukaliche, jag tror det var första torsdagen efter det krig som var det första världskriget. Reiner Maria Rilke, Kafka och inte minst i nyare tid den som förkroppsligade en modern humanism och tron på att det fanns ett personligt ansvar som kunde ge medborgarna friheten åter, nämligen Vaclav Havel som la grunden för Tjeckoslovakiens frihet, dess återförenande med Europa och som blev landets president.
Här och i Böhmen växte Europas främsta industrination fram under sent 1800-tal och in på 1930-talet. När Sverige efter det senare 1800-talets liberala reformer växte fram till ett av Europas rikaste länder 1930 var vi nummer två efter just Tjeckoslovakien.
Sedan kom, 20 år efter det att första världskriget hade lett till imperiernas fall och som gjorde landet till ett självständigt nation, sedan tyskarna, det andra världskriget, Sovjetunionen, Pragkuppen som gav 20 år av hårdför kommunistisk diktatur, tillfälligt mildrad genom Pragvåren som krossades av Sovjetunionen genom inmarschen 1968, och så ytterligare drygt 20 år av benhårt förtryck. Förenat med fattigdom, förföljelse, förnedring, förslumning och hjärtliga hälsningar från det svenska systerpartiet Vänsterpartiet. Jonas Sjöstedt gick med i det parti som hyllade diktaturens kreatur i detta land.Faktum är att de skickade årliga gratulationstelegram till kommunistpartiet ända fram till att adressaten försvunnit.
Nu har mer än 20 år gått. Fred, frihet, marknadsekonomi. Välstånd, öppna gränser, globalisering, ett förnyat kulturliv. Svenska kulturdebattörer anstränger sig för att hävda att marknadsekonomi ger fattigdom och förtryck, vänsterpartister lider med Chavezregimens fall, vänstern i en vidare bemärkelse försöker förklara den extremistiska terrorismen under muslimsk etikett med de orättvisor den globalisering som inte ens nått fram till de slutna samhällen som fostrar hatet och föraktet för människors liv.
Nu står vi inför en framtid som har att välja mellan öppenhet, marknadsekonomi och ett kompromisslöst försvar för demokratins värden eller relativisering av förtrycket, en återgång till en identitetspolitik som förlamade gamla tiders samhällen, ekonomisk politik som bygger på tron att utgifter löser de problem som inte inkomster kan hantera. Rysslands aggressionspolitik, flyktingutmaningarna, terrorismen, klimatfrågan och den ekonomiska utvecklingen. Prag ger oss många minnesmärken över att det är fria och öppna samhällen som leder till civilisation och välstånd, och till ett Europa som förenar alla.