Det är slående hur många av polisens chefer som inte själva har polisiär erfarenhet. Det måste rimligtvis påverka chefskapet. Utan att kunna verksamheten i grunden är det svårare att leda den och ta ansvar för den. Chefen blir då en utifrån placerad person som ska ha översikt över organisationen. Det blir som att uppgiften är att företräda samhällsperspektiv in i polisorganisationen snarare än att företräda polisen och leda dess verksamhet.
Det behöver inte utesluta att chefer som har sin bakgrund från åklagarväsende eller från andra myndigheter också kan vara kompetenta men det är likväl noterbart att polisens chefer ofta inte är poliser. Utan att ha en djupare analys av polisens organisation, vare sig tidigare eller nuvarande, kan detta ha en betydelse för polisverksamhetens effektivitet.
Men det är ur detta perspektiv också slående hur sällan man ser polisens chefer personligen stå upp för sina underlydande och deras insatser, att personligen ta ansvar för verksamheten i sin helhet och i enskilda insatser. Det är ju faktiskt det chefskap innebär. Ta ansvar för helheten, försvara och berömma. Inte distansera sig.
De kanske gör det utan att jag ser det. Men jag ser det sällan. Till skillnad från de flesta andra verksamheter är det oftast en presstalesperson som företräder verksamheten, inte den ansvarige chefen. Ansiktet utåt blir en medarbetare som inte har ansvaret, bara ansvaret att istället för ansvarig person företräda utåt, istället för den som företräder verksamheten.
När Svea Hovrätt nyligen ändrade en tingsrättsdom med innebörden att en polis som misshandlats vid ett ingripande inte får skadestånd eftersom hon själv brukat våld vid ingripandet är det anmärkningsvärt. Antingen är lagen sådan att den ser våld mot tjänsteman och en polis som en rimligt motreaktion när polis tvingas tillgripa våld eller så har hovrätten bara tyckt det vara rimligt att om den ene brukar våld så har den andre också rätten att göra det, utan att det föranleder skadestånd.
Om jag via media har förstått domen rätt menar man att det finns ett tit for tat förhållande här. Om den ene gör si kan den andre göra så, som om det är två likvärdiga aktörer som båda har värnrätt. Är lagen sådan bortser den de facto från att polisen företräder ett våldsmonopol som vi har gett den, som är just ett monopol att utöva våld för att upprätthålla lag och ordning.
Våld mot tjänsteman och mot polis är straffbart, liksom mot blåljuspersonal i övrigt, och liksom mot andra människor överhuvudtaget. Men i det här fallet går man fri från att betala skadestånd när man misshandlar en polis eftersom man har agerat så att våld behöver användas. Det är befängt.
Och det har konsekvenser som är långtgående bortom vad som rimligen kan förstås och accepteras. Om Hovrätten har dömt någon till ett straff skulle detta mildra effekten av att någon hotar Hovrätten? Eller misshandlar en av dess domare? Eller vaktmästaren vid entrén? Om polis vid ett ingripande använder våld mot dem som hotar dem eller hindrar deras upprätthållande av lagen skulle det i så fall ursäkta stenkastning? Det vill säga är den enskilde företrädaren för rättssamhället rättslös gentemot den som bryter mot rätten? Det är obegripligt.
Men, och då kommer jag tillbaka till frågan om chefers ansvar, det är också svårt att förstå att polisiära chefer inte agerar, går ut till stöd för sina medarbetare, försvarar dem och understryker deras svåra och tuffa uppgift, kräver att rätten ska stå på deras sida. Antingen det kräver lagändring eller överklagande. Eller åtminstone står upp för den enskilde.
Kanske det har hänt i detta fallet. Men jag slås av hur sällan jag ser det. Dessa våra poliser, för det är våra, tvingas ta itu med de svåraste och tuffaste uppgifterna. De är värda vårt stöd och de är värda sina chefers stöd i varje läge. Det finns inget som säger att poliser under svår press och i svåra situationer gör allt rätt. Det är svårt att göra allt rätt när man är under djup stress och personligt hot. Men de har rätt att få känna stöd i sitt arbete och att deras chefer tar ansvar för dem. Det är en förutsättning för att vi ska få de bästa som poliser och den bästa verksamheten.