När detta skrivs på väg till Bryssel och en vecka som kommer präglas av energifrågor, penningpolitik, telekom och Euronest-diskussioner. Det är samtidigt en påminnelse om att en stor del av svensk politik sker inom ramen för gemensamma beslut i EU.
Idag har det belgiska ordförandeskapet sitt stora evenemang kring informationsteknologi där bland annat Ericsson deltar. Under eftermiddagen blir det för mig tillfälle att ta del av vad detta världsledande företag vill lyfta fram från sin syn på framtiden.
Därefter blir det den sedvanliga dialogen i Ekonomiska utskottet med Centralbankschefen Trichet. Viktiga frågor blir EBC:s syn på riskerna i den ekonomiska återhämtningen, realismen i de besparingsplaner som de största underskottsländerna presenterat samt synen på reformeringen av stabilitetspakten och därtill hörande sanktioner.
Min uppfattning är att vi dels bör införa överskottsmål som syftar till att ha balans i de offentliga utgifterna över konjunkturcykeln, dels att bidrag ur EU:s regionalfonder bör villkoras av att man uppfyller dessa krav och att de minskas med lika mycket som man missar målet. Därmed skapas det ett ökat internt tryck i varje medlemsstat att respektera stabilitetspakten samtidigt som ingen kan vinna något på att tillåta för stora utgifter samtidigt som den makroekonomiska effekten balanseras av minskade EU-bidrag. Det kan också sägas att de länder som har de största underskotten också har de största bidragen som har skylt över reformbehovet.
Denna fråga kommer också diskuteras bland finansministrarna i början av veckan för att sedan följas av ett förslag från kommissionen. För att det ska bli en tydlig förändring krävs det ett radikalt beslut i parlamentet som kan övervinna det motstånd som kommer finnas bland medlemsstaterna.
Under veckan kommer vi inom EPP-gruppen diskutera hur vi går vidare med frågorna som rör stabilitetspakten och svaren på hur sanktionssystemet ska utvecklas.
I veckan kommer också svaret på frågan om kommissionen, efter förförra veckans tydliga kritik av Frankrike i frågan om utvisningen av romer, vägar fullfölja hotet om att vidta rättsliga åtgärder mot Frankrike. Som det nu har utvecklats kommer ett beslut att inte gå till domstolen att framstå som att kommissionen inte vågade agera mot ett stort land. Det gör att besked i denna fråga handlar om kommissionens integritet och oberoende.
Under onsdagen diskuterar vi också EU:s energistrategi till 2020 , bland annat med förslag från mig som handlar om att klargöra kärnkraftens betydelse inte bara av klimatskäl utan också för försörjningstryggheten.
Torsdagen diskuteras unionens politik för energieffektivisering där jag drivit frågan om att vi ska inrikta oss på det som är energisystemens infrastruktur snarare än på olika mål som sådana. Ett exempel är system för fjärrfärme och centralvärme som innebär mycket stora energivinster men som kräver beslut som ligger bortom den enskildes förmåga att påverka.
Det blir också en dag med diskussioner kring Mellersta Östern samt möte med ambassadörerna från de så kallade Euronestländerna – Armenien, Azerbadjan, Georgien, Moldavien och Ukraina men denna gång inte Vitryssland – det vill säga de europeiska länder som ligger i det som är Europas östligaste hörn. I svenska kartböcker ofta i fliken eller i kanten av kartsidan men i dag viktigt gränsland gentemot Asien och framväxande kinesiska intressen liksom föremål för rysk påtryckningspolitik i länder som ibland lite trevande söker sig mot stabil demokrati.
Till detta kommer ett besök under veckan från moderatkvinnornas Aktion MKF som är en av de bättre utbildningarna som finns inom moderaterna. Där vill jag gärna få reflektioner på hur vi tar tillvara att EU är en del av svensk politisk process, för att utveckla det svenska samhället.