Det förslag till EU-lagstiftning kring hedgefonder och andra alternativa investeringsfonder som EU-kommissionen lagt fram och Mats Odell nu vill att de svenska parlamentarikerna ska rösta ja till måste Europaparlamentet justera annars riskerar vi att sänka de framtida pensionerna och minskar möjligheterna att få riskkapital till Sverige. Det finns mer att göra för att Europa ska ha både stabila och dynamiska finansmarknader. Det gäller inte minst eftersom vi nu ser hur förhandlingarna i rådet utvecklas mot ökad protektionism. Det skriver Gunnar Hökmark och Olle Schmidt i Dagens Industri.
Vi tror på marknadsekonomi, fria marknader och ett öppet Europa. Vi vill att aktörerna på finansmarknaderna självregleras i så stor utsträckning som möjligt.
Europa behöver en bättre reglering av finansmarknaderna. Det innebär ökad öppenhet och insyn från marknadens aktörer. Men vi måste undvika överreglering och detaljreglering.
Det finns många lärdomar som kan dras av finanskrisen. Den visade att det finns brister på tre områden, i lagstiftning, tillsyn och krishantering.
Bättre reglering av finansiella marknader innebär ökad insyn, men vi måste undvika att skapa regler som har en negativ inverkan på marknadens effektivitet och därmed försämra tillväxtpotentialen för ekonomin i stort.
Mats Odell skriver på DI-debatt, (15/3), att Sveriges 18 EU-parlamentariker har en viktig roll för att föra frågorna om tuffare reglering av finansmarknaderna vidare och att aktivt sträva mot att hitta konsensus mellan olika intressen.
Vi håller med Odell om att det behövs en gemensam europeisk samsyn och samordning och att det är viktigt att försöka nå konsensus. Vi vill hitta en balanserad lagstiftning för banker och fondbolag och som inte hämmar tillväxt och jobb i Sverige.
Kommissionens förslag till ny lagstiftning för hedgefonder och andra alternativa investeringsfonder har stora brister och riskerar att skapa överreglering och orättvisa spelregler mellan fondbolag verksamma i olika EU-länder och utanför Europa. En huvudinvändning mot förslaget är att det både hanterar hedgefonder och Private Equity-fonder på samma sätt.
Det är enligt vår mening svårt och i det närmaste omöjligt att reglera dessa vitt skilda verksamheter, med så skilda förutsättningar i ett och samma direktiv. Hedgefonder, fastighetsfonder och råvarufonder som handlar med värdepapper på en öppen marknad hanteras i förslaget på samma sätt som stängda och obelånade riskapitalfonder. Hedgefonder kan skapa systemrisker och gjorde det under finanskrisen. Men Private Equity-fonder bidrog inte till att skapa systemrisker.
Vi har sammantaget lagt fram 100 ändringsförslag i Ekonomiutskottet. I dessa ändringsförslag försvarar i en öppen fondmarknad. Den lagstiftning som tas fram ska skapa samma spelregler i hela Europa och inte en extra administrativ börda och onödiga kostnader för fondbolagen som kommer att drabba spararna.
En viktig utgångspunkt i de nya reglerna för finansmarknaderna är att skapa en rättvis spelplan för fondbolagen oavsett vilket land bolagen verkar i, ett gemensamt europeiskt regelverk som skapar ett gott konsumentskydd.
Vi måste ha konsumenternas intressen för ögonen när vi skapar mer regler. Det är de svenska spararna som drabbas om fondbolagen tvingas till mer kostnadsdrivande administration. Högre kostnader för fondbolagen får spararna tvingas att betala priset för.
Direktivförslaget slår också extra hårt mot svenska riskkapitalfonder vilket i sin tur drabbar svenska entreprenörer som behöver kapital och svenska pensionärer, som riskerar lägre avkastning i pensionsbolag som investerar i riskkapitalfonder. Med direktivet minskas investerarnas möjligheter att välja bland de bästa fonderna och de bästa förvaltarna.
Det finns också inslag av protektionism i förslaget som vi vänder mig emot. Det finns en rad bestämmelser i direktivet som försvårar och förhindrar fonder med hemvist utanför EU att marknadsföras och säljas inom EU. Begränsningarna gör att valmöjligheterna minskar för investerarna. Rimligen bör det vara upp till varje land att själv bestämma vilka fondbolag som får verka i landet.
I går fick vi de kompromissförslag som parlamentets föredragande, Gauzés, tagit fram. På flera punkter går han oss till mötes. Bland annat så görs undantag för industriella företagsgrupper, ”industrial holding companies”, vilket vi arbetat hårt för. Även vad gäller reglerna för förvaltningsinstitut har vi fått gehör.
Vad gäller förstärkt finanstillsyn tycker vi att det är bra att EU tar ytterligare ett steg i riktning mot en sammanhållen struktur för finansiell reglering och tillsyn. Det var brister i nationell tillsyn som medförde att finanskrisen blev så omfattande. Räddningsaktionen av Benelux-banken Fortis, som skulle administreras av tre nationella tillsynsmyndigheter, är ett obehagligt exempel på med en dålig gränsöverskridande kontroll.
Tyvärr visade finanskrisen att de nationella regelverken och den nationella tillsynen inte räckte till. Nu läggs ett ramverk, en infrastruktur, för tillsynen för banker, försäkringsbolag och finansbolag, som är ett steg i rätt riktning för oss som vill återskapa förtroendet för finansmarknaderna med ökad genomlysning och rimliga regleringar.
Vi lovar att vi gör vad vi kan för att arbeta för en bättre reglerad finansmarknad. Arbetet går i rätt riktning i parlamentet och vi är optimistiska. Parlamentet kommer att komma till konsensus, som skapar en balanserad, väl avvägd, lagstiftning. Vi bidrar konstruktivt i den dialogen.
Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M)
Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP)