Det vi nu ser i Egypten är slutet på Mubarak-eran. Frågan är bara hur den kommer att sluta och vad de kommande dagarna kommer att leda till. De plundringar som vi sett i det vakum som uppträtt när de polisiära styrkorna dragit sig undan är ett exempel på vilken riktning som revolutionen kan ta, för det är en revolution och just därför lyder den en logik som skapas för varje dag. Egypten behöver på en gång en klar agenda för övergång från det gamla till en stabilitet.
En demokratisk utveckling kommer att kräva reformer i det omedelbara och en ny författning men också en stabilitet som hindrar plundring och en urartning av våld mot oliktänkande eller minoritetsgrupper.
Det finns som det nu är bara militären som kan bidra till en ordnad och demokratisk övergång till något nytt. Desto viktigare att omvärlden är tydlig i sina krav på vad som måste komma. Den militära makten i dag får inte leda till militärstyre i morgon.
Där kan demokratiska länder bidra till en stabilitet genom att vara tydliga i sitt budskap till den stat som fortfarande finns kvar att varje övergångsregering som nu tar vid måste leda till demokratiska val och yttrandefrihet.
Bloggar: Inga Magnusson, Andreas Ribbefjord, Isak Engqvist, Jesper Svensson, Moderata Perspektiv, Kent Persson.