En lång dag började för min del med ett frukostmöte om spektrumpolitik, därefter möte med Presidency för EPP-ED gruppen och bland annat diskussion om valen till ordförandeposter i de olika utskotten. För vår del kommer en polsk kollega och god vän till mig – Jacek Saryusz-Wolski – överta ordförandeposten från min gamle vän Elmar Brok, det är en konsekvens av den förnyelse och förändring som sker både av Europa och av min partigrupp just nu. Helt utan känslor för dem som närmast berörs är det inte.
Men det är också konsekvensen av att EU är mycket större än de första sex medlemmarna.
Efter diskussion om hur vi ska hantera det faktum att den nya gruppen av extremister, ITS som står för Identitet, Tradition och Suveränitet, tror jag, har rätt till två viceordförandeposter rusade jag till ett möte om trådlöst Internet.
Det är ganska förskräckligt att en person som Marine Le Pen eventuellt kan bli vald till vice ordförande i kulturutskottet, men sådant är fördelningssystemet här, precis som i riksdagen, det är inte personerna vi väljer utan gruppernas storlek som ger dem rätt att välja vilka poster de vill besätta.
[BILD1]I diskussionen om ordförandeposter diskuterade vi att det svenska vänsterpartiets partigrupp har nominerat Helmuth Markov till ordförande i utskottet för frihandel. Det är få som så lojalt har stött det östtyska kommunistpartiet som han.
Att han ska vara ordförande för utskottet för internationell handel, en person som i grunden är emot både handel och frihet, tillhör vardagens absurditeter i Europaparlamentet. Men så väljer vi inte ordförandeposter utifrån personliga slag, istället är det grupperna som väljer att besätta de ordförandeposter de har rätt till med de personer som de anser lämpliga. Och de svenska vänsterpartisterna ska i dag nominera en fiende till frihet och fri handel till sin företrädare på den post som de har rätt till enligt parlamentets fördelningssystem. Jag tror inte att svenska media kommer att reagera på detta.
Glömmer inte när de 1975 förkunnade att Europas sista diktatur hade fallit. Sådana små saker som förtrycket av halva Europa glömdes bort i det sammanhanget, liksom den östtyska diktaturen. Och det glöms bort när vänsterpartiet väljer företrädare för de diktaturer som de en gång gratulerade på jubileumsdagar. Deras partigrupp här är som en enda stor garderob av skelett. Och det är en garderob som de självmant sökt sig till.
Resten av dagen ägnades för min del åt arbetsgruppen för industri, forskning, arbetsmarknad, media och jämställdhet som jag är ny ordförande för, därefter arbetsgruppen om ekonomiska frågor och inre marknaden, delegationsmöte med den svenska moderata delegationen, den rumänske presidentens tal inför parlamentet, han talade om Moldavien som en framtida kandidatnation och Svarta havet som ett hav där unionen gränsar. Därefter träff med företrädare för svensk mobilindustri, genomgång av läget kring rapporten om europeisk bredbandspolitik, slutförandet av skuggrapportörskap kring mobilitet och transportpolitik, anförande i parlamentet kring klimatfrågan, där jag frågade den tyske miljöministern om han ska se till att kärnraften används istället för att avvecklas, och till slut genomgång av de kommande veckornas planering.
De innehåller bland annat besök i Paris om finansiella frågor, EEI- seminarium med nobelpristagaren Phelps om nationalekonomins lärdomar till politiken( räkna med en arg ledare i Aftonbladet) , det svenska Europanätverkets seminarium om Europas många nationer, London om energiseminarium, Vilnius för att celebrera den litauiska självständigheten och den moderata rikskonferensen för kommunalpolitiker. Och i nästa vecka ska rapporten om europeisk bredbandspolitik vara klart liksom yttrandet om internationell teleroaming.
Och i morgon framträder Bulgariens president, som företrädare för en ytterligare ny medlemsnation. Sedan röstar vi om rapporter om bland annat europeisk politik mot fetma, fiskeavtal med Gabon och uttalanden om klimatfrågorna.