I går en debatt i plenum om hur Europa ska kunna bli nummer 1 när det gäller telekom och mobilt bredband. Den fråga som jag ställde till ledamöterna och som jag kommer att ha som en grund för förhandlingar med rådet är om vi vill vara nummer 1 eller om vi nöjer oss med att vara nummer tre. Båda alternativen är fullt möjliga och jag föredrar det första. Det ger oss inte bara en ledande telekomindustri utan framförallt en utveckling av bredbandstjänster och en mer dynamisk inre marknad.
Så valet borde vara enkelt även om det här och där hörs protester mot att dagens TV – bolag kanske inte kommer att kunna sända TV i markbundna sändningar på exakt det sätt och på exakt samma frekvenser som i dag. Men möjligheterna för TV och all annan innehållsindustri, växer även de med digitalisering och mobila bredband och min ambition har varit att vi ska ha så stora bandbredder att kultur och TV ska kunna vara en del av den nya teknologins utveckling, inte stå vid sidan av en snabb förändring av förändrade tittarvanor.
Just nu en diskussion om den framtida systemriskbevakningen inom ramen för Europeiska Centralbanken med den svenske riksbankschefen Stefan Ingves. En del av frågorna handlar om hur vi definierar systemrisker och hur vi kan se dem växa fram på förhand.
Och nu votering kring bland annat kommissionens ansvarsfrihet, där vi moderater kommer att avstå eftersom vi inte vill acceptera att regeringar inte skriver under och garanterar att regionala fonder används på korrekt sätt.