Det finns mycket som kan sägas med anledning av avslöjandet i Expressen av Jan Guillou som agent åt KGB. Guillou hävdar att han inte avslöjat något för KGB som hade någon betydelse. Det är inte konstigt. Det är svårt att se varför han skulle säga något annat.
Men det är säkert så att han inte gav dem information som var hemlig, även om han i media gjorde avslöjanden av svensk underrättelseverksamhet. Självfallet kan det nu sättas frågetecken också om hur han kom över denna information.
Men detta är inte poängen. För spionorganisationer som KGB, som var en av Sovjetunionens hemliga säkerhetstjänster, som ansvarade för att upprätthålla förtrycket i Sovjetunionen och de dess lydstater, var det viktigt att kunna få information och dialog med alla dem arbetade med uppfattningar, opinion och politisk debatt. Deras uppfattningar om än i menlösa promemorior hade om inte annat den betydelsen att de visade på uppfattningar som fanns om olika företeelser i det svenska samhället. Inte särskilt hemligt men en källa till information om hur några i en liten grupp tänkte.
Men det är heller inte poängen. Den viktiga poängen är att han under 5 års tid arbetade mot betalning från KGB, om jag rätt har förstått det han själv erkänner. Det må vara att KGB betalade för menlösheter under fem år. Men det som är helt klart är att Guillou under 5 års tid stod i deras sold. Så ville KGB knyta människor till sig. Därmed var de korrumperade och exponerade för påtryckningar och krav. För ingen ville avslöjas som betald agent. Inte då, och inte nu. Och det ville ju Guillou inte heller. Därför fanns det inte med något i hans memoarer som kom nu nyligen och därför förklarar han nu varför han inte ville avslöja det. Det som KGB visste om Guillou gjorde honom beroende till dem. Inte för betalningarnas skull utan för att ingen skulle känna till betalningarna.
Så värvades inflytelseagenter. Om detta har påverkat Guillous skrivande mot tanken på att det var sovjetiska ubåtar som hemsökte den svenska skärgården, eller hans andra politiska aktiviteter, så som de kommit till uttryck i hans syn på förtryckets Irak och Mellersta Östern vet ingen. Det vi vet är att han sedan 1970-talets början har haft en hemlighet gemensam med KGB som han inte ens i dessa dagar ville avslöja. Det mer än betalningarna har skapat ett beroendeförhållande, oavsett hur det har utnyttjats. Det är detta beroendeförhållande som Expressen har avslöjat. Och som Guillou erkänner när han förklarar varför han inte ville det skulle bli känt.