Hoppa till innehåll

Oberoendets dag för den fria världens länder

Den fjärde juli är den amerikanska självständighetsdagen. I år får det sägas vara en vemodig och sorglig påminnelse om ett USA som ville vara en ledstjärna för frihet och respekt för mänskliga rättigheter. Det är inte alltid man har kunnat leva upp till detta men det har varit ett förenande kitt för det amerikanska samhället. Nu, med en president som vid fråga vad självständighetsdeklarationen gällde inte visste eller förstod något av dess innehåll, ser vi ett USA som steg för steg monterar ner det som självständighetsförklaringen la grunden för. 

Med Trump som president monteras rättsstaten och yttrandefriheten ner. Hot om stämningar, avskedanden, indragna anslag och politiska hot som handlar om personen Trumps rätt till makt över andra skymmer det över USA. Det är ett USA som inlett krig eller konflikter inte bara med sina vänner och allierade utan som också fjäskar för diktaturens kreatur. 

Den handelspolitik som Trump söker attackera USAs vänner med bygger på att USA importerar mer varor än man exporterar. Det har i Trumps huvud blivit till att andra utnyttjar USA, med en lång rad konstruerade påståenden om handelshinder, som att moms i andra länder skulle vara ett handelshinder mot just amerikanska varor. I själva verket beror handelsunderskottet på budgetunderskottet, som innebär att USA konsumerar mer än vad man producerar, och då tvingas man både importera och låna. Och det är det man gör och det kommer man göra än mer med den budget som nu beslutats under triumf.

Det är en budget som är som en karikatyr på socialdemokratiska propagandafilmer om de borgerliga, som aldrig har varit särskilt sanningsenliga utan mer präglade av politisk omoral och lögner, som att de borgerliga skulle avskaffa pensioner eller tvinga fattiga att betala för sin sjukvård. Lögner som Trump däremot gör sanning av. Det blir inte bara sänkta skatter för höga inkomster utan det blir lägre skatter för höga inkomster än för låginkomsttagare samtidigt som grundläggande tryggheter för bland annat sjukvård avvecklas. 

Det är en ekonomisk politik som drabbar den amerikanska ekonomin än mer än den globala och som kommer att leda till ökade problem i det amerikanska samhället med stigande obligationsräntor som följd. Det innebär att vi nu ser en process där dollarns magiska ställning – som har gjort den amerikanska upplåningen möjlig i sin omfattning – håller på att gå förlorad och därmed det ekonomiska ledarskap som USA har tagit på sig och som bidragit till den globala ekonomins stabilitet.

När Ukraina försöker skydda sig mot rysk terrorbombning väljer Trump medvetet att inte leverera de vapen som skulle kunna skydda ukrainska människors liv. Det är ett svek och det är att underlätta för Putins aggression mot Ukraina och Europa. Det är en politik som har tagit sig uttrycket att USA i FN har röstat med Nordkorea, Iran och Venezuela, och Ryssland, mot dem som har velat fördöma Rysslands angreppskrig. 

Och så mitt i allt detta en Trump som till synes verkar ha glömt vad han sa igår, eller i meningen innan, som däremot ständigt återkommer till sin överlägsna klarsyn och förmåga i en hybrisens arrogans som håller på att göra USA mindre och svagare, mindre därför att när man inte längre vill vara ledare kommer andra utöva ledarskap och svagare därför att utan vänner och samarbete och med en försvagad ekonomi riskerar USA ensamhetens väg där man kommer att finna att demokratins fiender aldrig kommer kunna vara USAs vänner, även om Trump sympatiserar med deras förakt för lag och rätt. 

Det är förskräckligt att se och ett hot mot den fria värld vi lever i. Det blir därmed en påminnelse om att den fria världen, med EU och så många andra länder, nu måste fylla det globala samhällets institutioner med kraft och forma det globala partnerskap som Europa kan och bör stå i centrum för. Den fria världen måste nu finna sina nya former där USA i framtiden förblir en viktig del men sannolikt aldrig mer så dominerande som vi sett sedan andra världskrigets slut. Det är ett mindre USA som i dag firar fjärde juli men för alla oss andra finns det skäl att se den fjärde juli som en påminnelse om att vi själva kan leva upp till de värden som firas i våra grundlagar och att vi tillsammans har en styrka som vi måste utveckla. 

Independence Day får bli en independence dag för den fria värld som inte lever i beroende till USA men som just därför kan återknyta USA till de värden som amerikaner firar i dag.