Hoppa till innehåll

Nyhetsbrevet Frihetens värden 2006-12-05

Kära läsare,

I detta brev lite om hur Europa utvecklas, den europeiska forskningspolitiken, TV utan gränser och arbetstidsdirektiv samt om polonium och det tidiga 1900-talets återkomst till den moderna tiden med de utmaningar för europeisk politik i ett vidare perspektiv det innebär.

== Maria Sklodowska och ett Polen som ej var förlorat ==

Maria Sklodowska upptäckte 1898 ett nytt grundämne med tabellnumret 84 som hon, som en politisk manifestation, döpte efter sitt då inte existerande hemland Polen. Detta grundämnes isotop 2010, som fungerar som ett radiotoxiskt gift, har de senaste veckorna kommit att bli ett av våra mer välkända grundämnen i samband med mordet på den tidigare FSB-agenten Litvinenko samtidigt som det blivit ett uttryck för den misstänksamhet som möter regimen Putin i Ryssland och i omvärlden.

Efter att Scotland Yard har skickat sina specialister för att förhöra ryska medborgare i USA samt nu denna vecka i Moskva är det uppenbart att det kan bli en affär av storpolitiska proportioner. Om det är så att företrädare för rysk underrättelsetjänst kan bindas vid att föra med sig polonium runt om i Europa så kommer det att få konsekvenser för regeringen Putins ställning i sin omvärld.

Polonium är nu mer känt än någonsin. Ändå finns det all anledning att det på sina vetenskapshistoriska meriter även utan händelserna i London skulle vara välkänt. Upptäckten av polonium gav på sin tid Marie Curie, född Sklodowska ett av hennes två nobelpris, unikt av flera skäl, dels för att hon fick två, dels för att hon är den enda kvinnan som fått två och dels för att hon är den enda som har fått nobelpriset i två olika vetenskapliga discipliner.

Poloniumets genomslag i media säger något om vår tid och dess historia. Misstron mellan regimer. Kvarlevorna av en gammal tids underrättelsetjänster i en ny tid av olja, maktspel kring råvaruresurser, internationella marknader och internationella företag, landsflyktiga ryssar, stora konfiskerade företag och en regim som antingen tillåter, använder sig av eller inte kan kontrollera kraften i hemliga underrättelseorganisationer när de går i allians med mäktiga affärsintressen som är avgörande för den egna staten. Det låter som en roman från det förra sekelskiftet.

Och det finns också en bredare symbolik kring det vid förra sekelskiftet upptäckta grundämnet. Det är som om den värld, det europeiska samhälle och den politiska logik som föregick första världskriget och dess olika fredsavtal nu sätter sin prägel på internationella politik.

== En gammal värld i en ny tid ==

Så konstigt är det kanske inte eftersom utvidgningen av EU 2004 och nu snart också 2007 med Rumänien och Bulgarien just satte punkt för den värld som det första världskriget födde, i form av fredsavtal och europeiska staters uppdelning av världen bortom Europas gränser, andra världskriget och dess uppdelning av Europa samt det kalla krigets terrorbalans mellan öst och väst.

Det är ett stort stycke europeisk historia som nu passeras och fram träder ett Europa och en värld som en gång kontrollerades av européer fram med sina olösta konflikter och geografiska realiteter som de var före första världskrigets utbrott. De färgas och formas nu av vår tids ekonomiska och politiska realiteter men inom ramen för en gammal geografi. På det viset är genomslaget för polonium mer än en påminnelse om en tid som var.

Polen återfick 1918 sin självständighet efter att under 123 år, sedan 1795, ha varit delat emellan Preussen, en del av det som i dag är Tyskland samt Ryssland och Österrike. Polen är också ett land som med betydande misstänksamhet betraktar Rysslands ökade politiska och ekonomiska närvaro i Europa, liksom man känner en misstänksamhet mot det samarbete som sker mellan Ryssland och Tyskland på energiområdet i allmänhet och genom byggandet av en pipeline på Östersjöns botten i synnerhet.

Jugoslavien blev samma år till ett kungadöme – serbernas, kroaternas och slovenernas – som en följd av de balkanska krigen före första världskriget samt det Österrike- Ungerska kejsardömets fall och Ottomanska imperiets slutliga sammanbrott efter världskriget, ett sammanbrott som också ledde till att dagens Irak formades, i början som ett brittiskt mandat, utifrån de tre regionerna kring Basra, Mosul och Bagdad. I båda fallen doldes nationella och etniska motsättningar i de statsbildningar som skedde.

Det är det tidiga 1900-talets stater på Balkan som nu förhandlar med EU om medlemskap och medlemsperspektiv och det är sunnimuslimer, shiiter och kurder i Irak vars motsättningar nu håller på att slita sönder landet, på ett sätt som motsvarar vad som skedde på Balkan för 15 år sedan.

Och Ryssland blev 1917 som nationell identitet på en gång omvandlat till en rådsrepublik inom Sovjetunionen och samtidigt överordnad alla dess folk, inklusive det under några få år självständiga Georgien som såg Stalin växa upp med studier på bland annat ett prästseminarium i Tbilisi, något som även med mycket små mått mätt inte gav så mycket i försonlighet och människokärlek.

Men det var också i det förrevolutionära Ryssland som Alfred Nobel och hans familj var företagare och byggde upp den förmögenhet, med bland annat oljefälten i Baku som en bas, som han senare testamenterade till framtida generationers Nobelpris. Även då var oljan, den internationella företagsamheten och snabb rysk tillväxt ett fenomen som präglade politiken.

Georgien kämpar i dag för sin självständighet och stabilitet gentemot ett Ryssland som försöker underminera det genom att bland annat öva politisk utpressning med hjälp av gasleveranser. Polen som fått känna på konsekvenserna av den ryska ekonomiska krigföringen medverkade under förra veckan igen till att förskjuta förhandlingarna om EU- Rysslands partnerskapsavtal framåt i tiden eftersom Ryssland blockerar import av polskt kött, i grunden av samma skäl som man också blockerar importen av georgiskt vin.

Länderna på Sydöstra Balkan – Kroatien, Makedonien, Albanien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och Serbien samt snart Kosovo – är under en långsiktig process av medlemskapsförhandlingar parallellt med det Turkiet som blev kvar efter axelmakternas förlust i andra världskriget och när det Ottomanska imperiet slutligen föll 1922.

I Irak pågår ett dödande och en etnisk krigföring som både har paralleller och olikheter med den etniska krigföringen på Balkan för 15 år sedan. Och i London förgiftas som sagt före detta ryska underrättelseagenter med Polonium 2010 som inte vem som helst förfogar över och kan använda, med misstankar som riktar sig mot Moskva och de maktambitioner som Kreml utövar för att ha full kontroll över ryska råvarutillgångar i sina relationer med Europa och Kaukasien.

== En annan logik än det kalla krigets ==

Det är en ny värld och en annan logik som styr den internationella politiken jämfört med den som rådde under det kalla kriget då världen var delad i två olika maktblock. Det är de motsättningar som rådde förre denna långa epok som nu slår igenom i Europa och dess omvärld och det är den globala ekonomins återuppståndna råvaruberoende genom olja och gas som har skapat nya geopolitiska vinnare. Det är som att nuets ekonomiska realiteter nu kämpar med det förgångnas politiska motsättningar i en värld som skiljer sig från förr genom att den är mycket större än Europa.

Lägger man till den ständigt pågående konflikten inom EU om hur unionen ska förhålla sig till Turkiet och dess medlemsförhandlingar så ser vi ett ytterligare exempel på hur det förgångna träder in i den nya tidens politiska verklighet. Det innebär inte att allt eller ens det mesta är som förr. Men det innebär betydande utmaningar för Europa samtidigt som det också blir uppenbart hur EU har varit avgörande för den fredliga omvandling och utveckling vi har sett de senaste 15 åren.

Marie Curies fosterland finns som ett självständigt land. Det gör även Estland, Lettland och Litauen. Tjeckien och Slovakien är två brödraländer sida vid sida i EU. Och på Balkan förenas länder som för några år sedan inte fanns annat än i minnet till en verklighet inom ramen för europeiskt samarbete.

EU har förenat Europas länder och är en global aktör i en värld där den globala ekonomin skapar både friheter, möjligheter och utmaningar av ett slag som det gamla Europa aldrig kunde erbjuda. Men det faktum att polonium har blivit ett grundämne som vi alla talar om och räds inför tanken på att det fritt kan föras över nationsgränser av vanliga människor säger oss något om vår tid inte står fri från sin historia. Som en liten påminnelse om detta delas Nobelprisen till Marie Curies efterföljare ut i slutet av denna vecka, som det gjorts så många gånger sedan 1901.

Den som för några år sedan trodde sig se historiens slut har istället snarare fått se dess återkomst. Det är vad mycket av vår tids utmaningar handlar om. Och det är när vi ser i de lite längre perspektiven som vi också kan se de dramatiska misstag som kan upprepas i vår tid, och hur länge felaktiga beslut kan förfölja oss.

== En ny politik för Irak ==

Under denna vecka, närmare bestämt i morgon, onsdagen den 6 december, presenterar den amerikanska kongressens särskilda utredningsgrupp om Irak sin rapport. Gruppen har letts av förre utrikesministern James Baker III och förre kongressledamoten Lee Hamilton och en av ledamöterna har varit den nye amerikanske försvarsministern Robert Gates. Den har uppgiften att lämna en framåtbetraktande bedömning av läget och av de amerikanska insatserna.

Redan nu har huvuddragen av rapporten läckt. Dess inriktning handlar om hur USA ska kunna spela en mer passiv och understödjande roll, med mindre exponering och större fokusering på irakiska myndigheters och militära förbands ansvar. Det är förmodligen ingen tillfällighet att ett memo från Donald Rumsfeld skrivet dagarna innan hans avgång innehåller liknande tankar. Utredningsgruppen diskuterar också behovet av en bredare amerikansk Mellersta Östern politik med dialog eller samtal med den syriska och iranska regimen och nya försök att lösa Israel- Palestina frågan.

Det som torde vara rätt säkert är att rapporten kommer att bidra till en politikväxling, av det uppenbara skälet att den nuvarande politiken för Irak inte fungerar. Det är inte minst i Europa populärt att hävda att sönderfallet i Irak beror på den amerikanska närvaron. Det är sant att den amerikanska närvaron inte har hindrat sönderfallet och det kan också vara sant att den politik som har förts har underlättat för de destruktiva krafterna och försvårat för de konstruktiva.

Men det faktum att extrema religiösa grupper dagligen mördar varandra och sig själva, att man försöker fördriva den ena gruppens befolkning från det egna området och att man attackerar moskéer för att vålla största möjliga skada beror inte på USA och ej heller på Palestinakonflikten. Den beror på ett religiöst hat, sekterism och etniska motsättningar som nu liksom en gång på Balkan exploderar på bekostnad av de vanliga människornas liv.

Det var inte på grund av Israel som serbiska och kroatiska förband, liksom bosniska, bedrev etnisk rensning, massmord, massvåldtäkter och en målmedveten bombning av Sarajevo. Och det var heller inte på grund av amerikansk närvaro utan på grund av amerikansk frånvaro. Det var först när Europa fick stöd av USA genom bland annat närvaron av amerikansk trupp som krigsherrarna hamnade i underläge och freden fick tillfälle att sakta växa fram.

== Resterna av det ottomanska imperiet ==

Balkan var en del av Europa som präglats av det ottomanska imperiets närvaro och dess sönderfall. Det gamla Jugoslavien skapades för att inom sig hålla dess etniska motsättningar under kontroll och när det kalla kriget tog slut fanns inte längre någon rational för Jugoslaviens existens. Istället bröts landet sönder och dess folk hetsades mot varandra av den gamla regimens män.

Irak är på samma sätt en rest av den stat som de europeiska stormakterna tillskapade när det ottomanska imperiet efter sitt sönderfall lämnat ett vakuum efter sig. Det formades som ett brittiskt mandat för att hålla samman olika stammar och olika folk i en nationsbildning. När Saddam Husseins skräckvälde föll visade sig motsättningarna mellan olika grupper vara större än det gemensamma intresset. Det kan vara att den amerikanska ockupationen och dess politik försvagade detta gemensamma intresse men det är självfallet inte den som leder till att irakier avrättar varandra. Det beror på en extremism och ett hat som finns i de motsättningar som så länge trycktes ner genom en diktatur som inte gav utrymme för motsättningar mellan olika religioner av det skälet för terrorn mot de som avvek var så total och skoningslös.

Tron att situationen i Irak skulle lugna ner sig, att Iran skulle bli ett mindre aggressivt land, att totalitär islamistisk fundamentalism skulle stagnera, att Syrien inte skulle blanda sig i Libanons affärer och att Hamas och Hizbollah skulle sluta med terror om västvärlden valde att tvinga Israel till en fred som inte innehåller säkra gränser, på arabvärldens villkor, är en illusion som skulle få motsatt verkan i vår värld.

Dagens Israel tillhör en av de politiska realiteter, som formats under förra århundradet, från tiden före första världskriget och med Balfourdeklarationen som stöd. Det är en stat som har beslutats av FN efter andra världskriget. En amerikansk eller europeisk politik som skulle ifrågasätta Israels rätt till säkra gränser skulle bereda vägen för ökade aggressioner i Mellersta Östern, aggressioner som ytterst skulle rikta sig mot europeiska och amerikanska intressen.

En sådan politik skulle rikta sig vid sidan om det som är regionens avgörande konflikt, där Israel är en symbol för de öppna samhällen som totalitära grupper föraktar. Israel hatas inte på grund av ockupationen av Västbanken, det är snarare så att Israel hotas eftersom alltför många inte accepterar dess existens.

Det innebär inte det motsatta, att ett ökat amerikanskt och europeiskt intresse för fredsprocessen och ökade ansträngningar för att bidra till den inte skulle bidra till fred. Det skulle det helt säkert och är därför en viktig uppgift. Kriget i Irak har tagit intresse och energi från USA men misslyckandet har också urholkat trovärdigheten. Den avgörande slutsatsen är vad gäller Irak att freden i Irak sökas där och i dess grannländer, inte i Jerusalem och Ramallah. En självständig palestinsk stat har däremot ett egenvärde i sig för att den bidrar till att skapa fred mellan israeler och palestinier.

== Irak och Balkan ==

Freden i Irak måste sökas där och ingen annanstans, inte i Israel men ej heller i den politik som gav stabilitet åt Balkan. Även om likheterna finns där skiljer sig Irak i många avseenden från det som skedde på Balkan. På Balkan kom amerikansk trupp för att undsätta framförallt den muslimska befolkningen men också för att möta en sönderfallande situation som Europa inte kunde klara. På Balkan fanns inga grannar som hade ett intresse av att utnyttja konflikten genom att fördjupa den eller genom att själv blanda sig i den även om europeiska länder av tradition hade sina olika historiska band till de olika staterna. Ett Jugoslavien som delades upp på sina olika delar utgjorde inget egentligt hot, annat än att Makedonien genom sitt namn av greker ansågs ifrågasätta grekisk integritet och därför har ett formellt namn som klargör dess jugoslaviska ursprung.

Kring Irak finns tvärtom några av världens mest känsliga regioner med ekonomiskt starka stater som har aggressiva ambitioner mot sin omvärld eller som kan drabbas av det sönderfall som sker i Irak. Iran är ett exempel på det första och Turkiet med sin kurdiska region är ett annat. Ett självständigt Kurdistan skulle påverka Turkiets stabilitet och hota dess nationella gränser liksom Irans och Syriens. En tilltagande konflikt mellan shiitiska och sunnimuslimska delar av Irak skulle kunna leda till en inblandning av både Saudiarabien och Iran. Det är inte svårt att se ett antal olika scenarios skulle kunna leda till konflikter som skulle kunna involvera fler än dessa länder.

En delning av Irak skulle därför kunna leda till ont värre med en rad nya regionala konflikter där grannstaternas stabilitet och säkerhet skulle kunna hotas på ett sätt som kunde innebära krig i en skala och omfattning långt större än dagens. Det måste den nya amerikanska politiken bygga på. Det kommer med all säkerhet innebära en ökad regionalisering av politik och säkerhet samtidigt med ett ökat beroende till det gemensamma för hanteringen av landets oljetillgångar. En regionalisering som inte leder till nya länder utan som leder till ett ökat beroende till Bagdad där amerikanska trupper bidrar till att garantera stabiliteten medan irakiska förband ansvarar för tryggheten i regionerna. Det är så som dagens Irak ser ut ett Tulipanaros men likväl värt att ta försiktiga steg emot.

== Turkiet och Europa förblir en av våra stora utmaningar ==

EU kommissionen beslutade på onsdagen i förra veckan att föreslå Europeiska rådet att frysa förhandlingarna om åtta olika kapitel för att på det viset reagera mot att Turkiet inte uppfyllt Ankara-protokollets krav. Jag kommenterade detta på min blogg med att de länder som nu vill ta ännu hårdare tag i grunden vill att förhandlingarna ska brytas utan att vilja ta ställning till de konsekvenser detta kan medföra. Det är ett beslut som under många årtionden kan påverka Europas framtid, med ett Turkiet som väljer en annan väg än att uppfylla kriterierna och i stället söker samarbete med andra stater och andra intressen. Det är svårt att se att det skulle vara i Europas intresse.

Den i Bryssel ledande tankesmedjan presenterade för några dagar sedan ett papper om EU och förmågan att integrera ett land som Turkiet som rekommenderas.

== Ryssland och Europa är en annan utmaning ==

Ryssland är nu på väg in i WTO och analyserades för någon tid sedan i en OECD-rapport med rekommendationen att söka en finanspolitisk stabilitet som gör makroekonomin mindre beroende till råvaruprisernas svängningar och en reformpolitik. Den underströk också det värdefulla i strukturreformer som gör det ryska näringslivet mer konkurrensutsatt, mindre beroende till staten liksom behovet av reformer av den offentliga sektorn.

Ryssland kommer av allt att döma att under det kommande året slutligen bli medlem i WTO och det kommer att innebära krav som går i denna riktning. WTO kräver till exempel att ryska företag inte gynnas av lägre energipriser än de som är världsmarknadspriset men kraven på omvandlingen av en ryska ekonomin stannar inte vid det. Den måste öppnas upp för utländska direktinvesteringar och den måste tillåta konkurrens på lika villkor. Det kommer att sätta ett tryck på konkurrenspolitiken i riktning mot minskad statlig inblandning och större utrymme för ett oberoende näringsliv. Swedbank har en analys av de krav som kommer att ställas på rysk ekonomi och som understryker att med WTO-medlemskapet blir den ryska ekonomin föremål för bedömningar som kanske inte gillas av den styrande eliten men som kommer att frigöra en ökad ekonomisk kraft i Ryssland.

== Utvecklingen på Balkan visar EU:s betydelse ==

På Balkan sker i dag en utveckling där flera länder med Kroatien i täten strävar efter medlemskap i EU. Timbro presenterade för en tid sedan ett briefing paper som rekommenderas.

== I Libanon pågår en långsam statskupp ==

Och i Libanon, även det en del av den värld där det ottomanska imperiets sönderfall efter första världskriget ledde till en ny statsbildning inkluderande muslimer av olika riktningar samt kristna maroniter och syrianer befinner sig just nu i en pågående statskupp där Hizbollah med stöd av Iran och Syrien försöker kasta den sittande regeringen över ända. MEMRI erbjuder en del material som ger en liten inblick i detta skeende.

== Europa har förmågan att möta många av dessa utmaningar ==

Om mindre än en månad inträder Rumänien och Bulgarien som medlemmar i Europeiska unionen. Nästa vecka godkänns deras kommissionärer av parlamentet. Samtidigt blir Slovenien medlem av eurozonen, alltmedan vi under denna höst har beslutat om tjänstedirektivet, kemikaliedirektivet, forskningspolitiken och TV utan gränser. Det är svårt att mot denna bakgrund hävda att Europa står stilla. Tvärtom har parlament och råd denna höst tagit beslut om större lagstiftningsarbeten än någonsin tidigare.

Kring detta har jag reflekterat i min krönika i Borås Tidning liksom jag i Dagens Industri har presenterat den nya forskningspolitiken så som den kommer att utformas och med de nya regler som har beslutats och som kommer att underlätta för både företag och universitet. Som företrädare för EPP-gruppen i den delen kan jag konstatera att vi uppnådde allt det som vi hade eftersträvat vad gäller ökad flexibilitet, minskad byråkrati, bättre stöd till småföretag och rimligare villkor för universitet så att de inte förlorar pengar på att delta i olika projekt.

== TV utan gränser ==

Under denna och nästa vecka är frågan om den framtida europeiska TV-lagstiftningen i hög grad aktuell. En av de grundläggande frågorna handlar om ursprungslandsprincipen, som jag är en varm anhängare av, av flera skäl. Det är en förutsättning för medborgarnas informationsfrihet och en yttrandefrihet som går över gränserna.

Den är också avgörande för om vi ska ha vi ska ha en europeisk arena för TV eller om vi ska ha fragmenterade lokala marknader. I det senare fallet kommer vi se ur europeisk TV-industri kommer få allt mindre råd att konkurrera med sina globala konkurrenter. Den moderna tidens TV sänds inte via nationella antenner utan är genom sin natur både i programmässig och i teknisk bemärkelse gränsöverskridande.

Det var en del av förklaringen till att en gång de gamla socialistiska diktaturerna föll, det moderna mediasamhället kände inga gränser och bara de diktaturer som ville och kunde störa ut sändningar kunde skydda sig emot den fara som den fria informationen innebar för de slutna samhällena. Och de var som bekant inte framgångsrika. I dag är det ett fåtal regimer som försöker upprätthålla detta skydd, mot utländska sändningar och Internet men de kämpar en hopplös kamp.

I dag är utmaningen inte bara att slå vakt om informationsfriheten utan också att värna om en livskraftig och vital produktion av TV-program i Europa. Det kräver en stor publik men också ett stort utrymme för nationella programbolag att nå denna publik. Det kräver en möjlighet att finansiera programmen om vi inte ska acceptera att programproduktionen ska ske i andra länder. Om reglerna för reklam, produktplacering eller barnprogram är för omfattande blir resultatet mindre europeiska program och fler program från andra delar av världen.

== Allt blir inte bra ==

Allt som EU beslutar om är inte bra, och framförallt blir det inte bra om parlamentariker, regeringar och media föreställer sig att beslut på EU-nivå inte riktigt påverkar verkligheten. Det gör den och i frågan om arbetstidsdirektivet har det lett till betydande problem för sjukvård, äldrevård och handikappvård, av det skälet att den socialistiska majoriteten i parlamentet såg det som sin uppgift att detaljstyra. I en serie artiklar har jag och de andra moderata ledamöterna uppmärksammat konsekvenserna av detta, exempelvis i Helsingsborgs Dagblad där jag och Charlotte Cederschiöld skrev för någon vecka sedan.

Hälsningar,

Gunnar