Så har de första dagarnas resultat av regeringsskiftet börjat märkas. Människors valfrihet är det främsta målet. Samtliga de rödgröna partierna har sett människors egna möjligheter att välja som ett hot mot deras makt över välfärden. Och så är det. När människor själva får välja så minskar politikers makt över människorna och hur de utformar sin välfärd.
Vänsterpartierna har saknat denna makt. De vill värna kommunalpolitikers makt över medborgarna där vi andra vill värna medborgarnas makt över sina liv. Det är vad vi kallar en ideologisk skillnad. Överheten eller medborgarna.
Men i detta finns också en annan skillnad som vi brukar beteckna som ideologisk men som har en vidare betydelse än bara den idépolitiska. Skillnaden mellan mångfalden och monopolen, eller om man så vill skillnaden mellan tron på att några få bättre kan förstå och utveckla välfärd för de många eller tron på att mångfald och olika alternativ för utvecklingen framåt. Det vilar en förmätenhet över Sjöstedt, Löfven, Romson och Fridolin när de nu vill strypa utvecklingen av nya alternativ och nya möjligheter.
De tror på fullt allvar att deras politiska styrning av hur skola, äldreomsorg, sjukvård och barnomsorg ska formas är bättre än när många olika människor, företag, entreprenörer, lärare, läkare och sjuksköterskor, förskollärare och vårdengagerade. Det är en enfald som drabbar medborgarnas möjligheter att inte bara välja det som är bättre utan också det som de själva anser vara bättre för dem. Den enda utveckling, de enda varianterna och de enda nya verksamheterna som ska tillåtas är med dessa vänsterpolitikers syn den som de godkänner.
Det är ett planekonomiskt tänkande som har underminerat så många samhällens vitalitet och öppenhet för nytänkande att det är cyniskt att man vill att detta ska drabba just de sektorer där människor är som störst i behov av hänsyn, mångfald, anpassning, service, omtanke och tryggheten att själva kunna välja bort och välja det man vill. Vänsterpolitikerna vill försvaga den enskilde och förvägra människor den välfärd de själva känner sig tryggast med till förmån för sin egen makt.
I detta finns en tredje skillnad som direkt påverkar äldre, sjuka, elever och våra minsta i förskolan. När vänsterregeringen nu vill stänga ner de verksamheter de ogillar handlar det inte om verksamheter som är dåliga eller som inte uppfyller kvalitetskraven. Tvärtom vet vi att privata verksamheter oftast har högre kvalitet och servicetänkande. De vill stänga ner verksamheter som människor tycker är bättre bara för att de själva tycker de är sämre på grund av att de är privata.
Det innebär att våra äldre som i dag har privat hemtjänst kommer tvingas till den kommunala verksamheten oavsett kvalitet och vad de själva vill. Äldreboenden som är privata kommer stängas ner och de äldre hänvisas till kommunala verksamheter som inte lever upp till samma krav. Dagens Nyheters ansvarslösa rapportering om äldreomsorgen missade det enkla faktum att det privata alternativet hade höjt kvaliteten gentemot när man var kommunala, och man redovisade däremot att kvaliteten sjönk när den åter blev kommunal. Oavsett om de privata alternativen är bättre så ska de äldre hänvisas till kommunala som de inte kan välja bort. Det är ett förakt mot äldre människors värdighet och egna val.
På samma sätt så kommer elever som känner glädje inför det skolval de gjort och den skola de går i nu hänvisas till vad den kommunala ledningen talar om för dem. Nya skolor ska manglas genom byråkrati och befintliga leva upp till kommunalpolitikers krav, inte på kvalitet utan på hur de anser att verksamheten ska utföras.
Och så vidare. De som valt alternativ som är bättre eller som valt alternativ som är bättre för dem själva hänvisas nu till Sjöstedts alternativ. Det innebär en kvalitetssänkning för alla dem som valt och det innebär att verksamheter som visat sig ha högre kvalitet avvecklas. Det är en sorglig politik för att ingen kan tro att den leder till en ständig utveckling av kvalitet, nytänkande och konkurrens om det bästa.
Den leder till medborgare som ska stå med mössan i hand. Så som Sjöstedt, Löfven och de andra vill. Faktiskt är det detta de vill. Mer makt till deras uppfattning om den välfärd medborgarna ska hålla till godo med, mindre makt till de äldre, de sjuka och eleverna.
Det leder i sin tur till en fjärde konsekvens. Ett samhälle med färre alternativ blir mindre dynamiskt, mindre kreativt och mer grått. Ett samhälle som utvecklar sin tjänstesektor med dynamiskt företagande, genom entreprenörer, mångfald och idérikedom förmår göra mer. Nya branscher, nya steg inom sjukvården, ny export, tillväxt och ständigt högre kvalitet. Det är vinsten som ger denna möjlighet, av tillväxt som gör att befintliga resurser blir ständigt större och mer värda för oss alla. Vinsten är inte en förlust utan ett sätt att utveckla det bästa möjliga. Utan vinst drabbar förlusterna alla, de som betalar för mycket och de som får för lite välfärd när kommunala verksamheter kostar mer och ger mindre.
Vinsten utvecklar resurser och mångfald. Det är avgörande för nya teknologier, nya produkter och nya tjänster. Vården behöver en utveckling som är dynamisk och som tar tillvara alla möjligheter som ny teknik ger. Skolan behöver höga krav och en ständig utveckling för att på olika sätt leva upp till dem. Blott de som tror att deras egen uppfattning slår alla andras idéer, allas vårt nytänkande och våra många olika krav vill stoppa all utveckling som inte löper genom deras händer.
Vänsterpartiet av alla borde lärt sig av de misslyckanden som präglat de samhällen där maktens arrogans ströp mångfald och människors valfrihet.
Valet gav inte något ökat stöd för att låta vänstern ta över besluten över människors välfärd. Det bör också prägla hur denna regerings förslag behandlas i riksdagen.