Hoppa till innehåll

När Faktakollen försöker göra sitt fel till rätt gör den allt värre

Dagens Nyheters faktakoll har nu gått över till brännvinsadvokatyr för att försvara felen i sin förmenta faktakoll kring Ulf Kristersson och det faktum att han som växte upp under 1970-talet bland annat mötte debatten om förbud mot paraboler.

Faktakollens första linje var att detta var delvis fel eftersom egentligen inget krävt förbud mot paraboler, förutom socialdemokratiska kulturarbetarföreningen, som det hette i början på 1980-talet. När jag visade att detta var fel, förutom att det var en stor fråga på socialdemokraternas partikongress 1987 så var frågan om satelliter, kabelsändningar och parabolmottagning en stor fråga som präglade arbetet i offentliga utredningar, gavs tilläggsdirektiv och som ytterst handlade om socialdemokraternas, vänsterns och monopolets iver att försvara monopol över media mot tanken på fria media. Den som sände privat radio åkte i fängelse, även när det gjordes från en båt ute på Östersjön.

Nu har DN uppdaterat sin faktakoll och gör det nu till en huvudsak i sin faktakoll, helt annat än vad den handlade om från början, att Ulf Kristersson hade hävdat att debatten var på 1970-talet, vilket även det är fel i sak eftersom Ulf hävdade att han som växte upp på 1970-talet, vilket är svårt att hävda är fel, mötte denna debatt.  (dock skulle DNs faktakoll kunna rätta även detta eftersom han ju också växte upp på 1960-talet, så i den delen kan de hävda att han aktivt vilseledde läsaren att tro att han bara växte upp under ett decennium).

Om nu DN vill göra det till en avgörande faktakoll om det var när Ulf var 17, det vill säga 1980, eller om det var när han var 16, det vill säga 1979, blir det direkt löjeväckande. Inte minst eftersom DNs poäng inte handlade om årtionde utan att ingen hade yrkat parabolförbud i riksdagen, att regeringen inte hade föreslagit detta, och gick till Maj-Britt Theorin som en källa för sanningskontrollen, som förnekade det mesta om sin del i debatten.

Nu var det så att de socialdemokratiska kulturarbetarnas förening förde fram sitt förslag 1980. Med den brännvinsadvokatyr som DN tillämpar för att säga att fel ändå var rätt kan man då påpeka att 1980 är det sista året i årtalstiondet.

Men debatten hade förts långt innan även om DN tror att de socialdemokratiska kulturarbetarna var alltings startpunkt. Den handlade om reglera och förbjuda videokassetter, hindra kabelsändningar och som sagt motverka direktsändande satelliters farliga konsekvenser för det svenska folkets sinnesfrid. Den riktigt stora poängen är att stora delar av media, vänster och en del av borgerligheten försvarade ett monopol över media. Det tog sig uttryck i debatten om Nordsat, kablar, satelliter och sladdar, vilket för övrigt gav namn i olika form på ett antal olika offentliga utredningar.

Istället för att försöka vrida ett fel till att man ändå hade lite rätt vore det bättre om man tog bort texten.

Tidningar bör inte agera sanningsdomstolar utan med stolthet och ödmjukhet vara en del av den fria pressen där man kan göra fel och tycka olika just eftersom mångfalden och den granskande debatten balanserar oss alla. Men att ihärdigt vilja skriva om historien är inte något DN bör ägna sig åt.