Hoppa till innehåll

Mycket bättre utan monopol – artikel i Barometern

Innan det svenska apoteksmonopolet avskaffades 2009 hade Sverige näst sämst apotekstäthet i Europa. I många delar av vårt land var det inte möjligt att få tag i smärtstillande eller huvudvärkstabletter på söndagar. Tillgänglighet och kostnadseffektiviteten har kraftigt förbättrats sedan omregleringen, men viktiga reformer finns kvar att göra.

2008 var Sverige tillsammans med Kuba och Nordkorea det enda landet i världen som hade ett statligt apoteksmonopol. Ingen annanstans ansågs det rimligt att förbjuda apotekare eller andra företagare att vara återförsäljare av medicin. När omregleringen kom 2009 låg Sverige långt efter övriga europeiska länder vad gällde antal apotek, service och öppettider.

Innan monopolet avskaffades och apoteksmarknaden omreglerades gick det 10 000 svenskar per apotek. Det var att jämföra med det europeiska genomsnittet som låg på cirka 4 000 invånare. Sedan marknaden öppnades har situationen i Sverige förbättrats, och det går nu cirka 7 500 invånare per apotek.

Ett annat område där kundnyttan förstärkts sedan omregleringen är antal apotek med söndagsöppet. Under monopolet sista år hade 154 apotek söndagsöppet – i dag har över 500 apotek söndagsöppet.

Även öppettiderna har ökat rejält. I november 2008 var antalet öppettimmar per vecka och apotek i genomsnitt 45 timmar och 36 minuter. I snitt har öppettiderna sedan dess ökat med tio timmar.

Det ser inte exakt likadant överallt, vilket är hur en fungerande marknad fungerar, och olika apotek har olika affärsmodeller och sätt att profilera sin verksamhet. Vi kan också se att ökningen varit lägst i Jämtlands län och högst i Stockholm, men inte desto mindre har öppettiderna över hela Sverige kraftigt ökat. Dessutom ser vi att glesbygdslänen Västerbotten, Gotland och just Jämtland har högst apotekstäthet i Sverige.

När staten har ett monopol förbjuds privata aktörer från att verka. Det är en total inskränkning av näringsfriheten och när så sker stängs automatiskt innovation och konkurrens ute. Det senare är två avgörande ingredienser för att öka kundnytta och driva en bransch framåt.

Den fria konkurrensen har dessutom pressat priserna på receptfria läkemedel rejält. Detta är om något ett förkrossande tecken på valfrihetens och det privata företagandets framgång. Exempelvis har priset för en ask med den aktiva substansen som finns i Ipren sjunkit från 53 kronor till 23 kronor. Förvisso har medelpriset gått upp, men det är för att det nu finns olika butiker som just priskonkurrerar med varandra. Den som köper en ask på pressbyrån på Malmö centralstation kommer således att betala väsentligt mer än den som köper på Konsum eller för den delen nätapoteket Apotea, vars priser ligger rejält under priset innan omregleringen.

Det finns mycket kvar att göra. Gamla regelverk från den gamla monopoltiden ligger alltjämt som en våt filt över apoteksmarknaden. I synnerhet generikasystemet, som tvingar apotekare att månadsvis byta ut sina lager mot billigare kopior. Det riskerar att bli farligt när dosering förändras och som det i dag är utformat innebär det för många höga omkostnader.

I nästan 40 år hade Sverige ett statligt monopol på apotek. Det är mycket positivt att den tiden nu är förbi, men trots att mycket har blivit bättre kommer det att ta tid och fler reformer innan Sverige har Europas bästa apoteksmarknad. Men tack för det nya företagandet och alla drivna entreprenörer är vi sakta på väg dit.