Hoppa till innehåll

Missad möjlighet till en större budgetreform för EU – gästledare i Svenska Dagbladet

  • av

I går presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny långtidsbudget. Det kommer dröja innan det blir till en budget.

Förslaget är nämligen baserat på den felaktiga föreställningen att Storbritanniens utträde, och bortfallet av en nettobidragsgivare, ska täckas av ökade avgifter samt att budgeten ska fortsätta formas efter decenniegamla strukturer som formats sedan decennier tillbaka. Budgetförslaget är i själva verket en missad möjlighet att reformera EU:s budgetarbete.

De gamla utgiftsstrukturerna gör att jordbruket dominerar – vilket i sanningens namn beror på att medlemsstaterna helt och hållet har överlåtit det till EU – medan den nya tidens ekonomiska utmaningar är underfinansierade. Det gäller allt som kan göras på gemensam europeisk nivå, inte minst forskning och innovationer, liksom en digital agenda som gör oss ledande i den moderna informationsteknologin, inklusive 5G och artificiell intelligens.

Gemensamma gränser kräver satsningar i dag som inte behövdes för 20 år sedan. Regionalpolitiken måste inriktas på de fattigaste regionerna och på infrastrukturprojekt som ger tillväxt och lyfter hela Europa. Transeuropeiska nätverk är ett exempel som binder samman och stärker EU globalt. Flyktingfrågor, grannskap och utrikespolitik är avgörande. Försvar och säkerhet måste prioriteras framför uppgifter som stöd till musik eller de befängda interrailkorten. EU måste prioritera. En budgetreform nu skulle kunna innebära en budgetering som utgår från dagens viktiga uppgifter i stället för de uppgifter och utgifter som bara följer vad som tidigare varit viktigt eller på det politiska modet.

Den svenska budgetdebatten måste nu fokusera inte bara på hur mycket vi ska betala till EU utan också på vilka uppgifter som vi anser det viktigt att EU kan fullgöra. Det är mycket. Bara den myndighetsutövning som växt fram för att upprätthålla den inre marknaden är ett sådant exempel, som avlyfter nationella myndigheter.

Vi vill ha en ökad försvars- och säkerhetspolitisk samverkan. Vi anser det viktigt med en gemensam flyktingpolitik och därmed också en förmåga att upprätthålla gränskontroller. Miljö och klimat kräver gemensamma utgifter för att alla ska kunna nå målen. Europeisk forskning har ett mervärde inte minst för Sverige. Digitaliseringen genom gemensamma åtgärder ska vara utgifter ovanpå nationella investeringar, i syfte att uppnå harmonisering och koordinering. Regionalpolitiken måste bli vassare.

Detta kan uppnås genom prioriteringar. Mindre jordbruk och mindre regionalpengar till rika och utvecklade regioner. Mindre kulturprojekt och färre myndigheter med verksamheter som medlemsstaterna ska ansvara för. Mer fokus på det som är gemensamma projekt som ingen annan kan utföra. Allt detta kan utföras inom ramen för dagens finanser.

Nu är tid för en budgetreform. Inte för överbud som sänker kommissionens anseende och skapar nya motsättningar inom unionen. En EU-budget för en ny tid. Efter Brexit men inför de globala utmaningarna.